Aftonbladet – 17 mars 1852, sida 2

Madagascar o. s. v. och alla dessa hafva flere olikheter i habitus, samt äro sins emel. an vanligen ganska fiendtigt sinnade. Alla. med undantag af Mina-negren, tatuera 518 på mångfaldigt sätt vid mungiporna, På Pannan, näsan, kindbenen, bröstet eller magen; somliga till och med fila sina tänder på flera under. liga sätt. Äfven kaffrer äro ej sällsynta, de. ras förg är gulaktigare, näsan nedtryckt, ögo. nen stora. Negrerna stå ofta till sina husbönder i ett laxt förhållande. De tillåtas att mot er bestämdt stipulerad afgift rå sig sjelfva hele dagen om; hvad de då förtjena utöfver denna summa är deras eget, hvarmed de slutligen köpa sig fria. Under det vi låg0 På Rios redd hade några hundrade negrer, som köp sig fria, förhyrt ett fartyg för 300 till Afrika, ty hemlandet lockade äfven dem ännu alt. jemnt. I intellektuelt hänseende stå ej ne. grerna högt; de äro af naturen dåsiga och. deras herrar vilja ej heller hafva dem annorlunda, Hela befolkningen i Rio stiger till 170.000 invånare; dessa äro, såsom ofvanföre sagts, af en stor blandning af nationaliteter och man räknar ända till 11 olika slag i afseende på deras hörkomest. Om dagarne ser man inga infödda, utom köpmännen, ute. Det är då blott negrer, som springa omkring på gatorna, bärande på hufvudet sina bördor; eller ock ser man i någon af de tvåhjuliga chäsarne, förspända med mulåsnor eller sällsyntare med hästar, på den ena af hvilka kusken rider, en eller två personer fara ut till stadens af. lägsnaste delar, eller ridande styra kosan dit, De tro alla goda ryttare; många sitta på hästen, hållande i ena handen tygeln och i den andra ett uppspändt, väldigt paraply mot de brännande. solstrålarne, hvilket i början sej tt kostligt ut. Drägterna äro helt och häl. t modernt euro äl syrtda och af fina tyger. Negrerna hatva oita cl och en lätt tröja, eller ock, oc tast fallet i båtarne, äro de hvit nak