ht Byta handa ne Bo Rn 4 FR RE skakas. Härvid afskäras de nedersta härrötterna, hvilka i alla fall skulle komma att tofva sig i jorden, hvarjemte bladen aftoppas 4 tum öfver röthalsen. Planteringen. sker bäst med planterpinne, på samma sätt som vanligen förfares med kälplantor. Ett tidigt planteradt Hvitbetsfält gifver vanligen med samma skötsel dubbelt eller tredubbelt sä stor afkastning som dä fröet utsås på stället. Under vextperioden hällas betorna väl rena för ogräs, intill dess de fullt skugga äkern, och sä snart de uppnätt den höjd att kupning kan ske, verkställes denna med den varsamhet, att, så vidt möjligt är, ej någon del af roten blifver obetäckt, emedan dess utsättande för sol och luft betydligen skadar sockerbildningen, men att dock ingen jord kommer i-hjertbladen, hvarigenom röta lätt kan orsakas. I allmänhet förbjudes all atblädning af hvitbetan under dess växt, såsom skadlig för sockerproduktionen; och om än, enligt nägras påstående, en lindrig afblädning, hvarvid endast ett blad (det nedersta) på hvarje beta afryckes, icke skulle skada, så är ett totalt förbud för blädning säkrare, då det är så svårt att kontrollera ett lagom verkställande deraf. Så snart nattfroster äro att vänta, bör skörden ske. Väl tåla hvitbetorna en högre grad af köld utanatt bortfrysa, än t. ex. potates, men man fror att köl: den verkar menligt på det i betan färdigbildade sockret; om med skäl, torde ännu kunna anses oafgjordt. Betorna upptagas dels för hand, med en treuddig Bh Celgren: dels äfven, liksom potäterna, med plog eller ärder. Man rensar dem från jord, athugger sorgfälligt bladen tillika med bladfästet, och för dem till deras förvaringsställe. Sättet för deras förvaring är beskrifvet i Kongl. ärren Handlingar för år 1840; sidan Utan att deraf vilja draga nägra bestämda slutsatser för sannolikheten af hvitbetsodlingen i Sverige, må. följande facta anföras såväl rörande hvitbetans olika sockerhalt som dess varierande afkastning. Hvitbetans sockerhalt varierar emellan 5 och 14 procent. De så kallade sockerbetornas. emellan 10 och 14. — Fordom : lyckades. man sällan att i stort tillgodogöra mer än 5 å 6 procent; numera 7!, å 8; nägon gäng 10 procent. Sjelfva hvitbetan har genom sorgfällig kultur blifvit förbättrad, och detfinnes redan sorter som gå högre i sockerhalt än hvad här blifvit ånfördt, ; Gasparin antager för Frankrike, att ett tunnlan -hvitbetor gifver 47,000 rötter, hvilka, å 6 procent, gifva 2,920, socker; Hlubek för Tyskland 39,500 och 2,650. socker; Bellefroid för Belgien 41,500 och 2408 I gen prodaktt Man kan säledes, räknadt, antaj (0nen af. ett svenskt tunnland hvitbetor ll 40;000rötter, som gifva minst 2,400 råsocker; dock väl förstäendes, endast i det fall att betorna här skulle vara lika sockerhaltiga som i de nyssnämnda länderna. — Det är detta förhållande, som i första frummet är angeläget att få utredt. Att det qvantitativa af ofvannämnde skörd (40,000 betor per tunnland): icke är för högt beräknadt synes deraf, att en dylik redan blifvit vunnen vid ofvan anförda försök på akademiens experimentalfält, der en ny serie af försök kommer att med detta är börjas. Hvad söm talar för sannolikheten deraf, att hvitbetan äfven i Sverige skall kunna vinna samma sockerhalt som i andra länder, är den omständigheten att. man hittills icke förmärkt sockerhalten vara. beroende af klimatet, men väl af olika jordmän och odlingssätt, äfvensom af betans olika varieteter. Både i södra och norra Tyskland, både i Elsas och i departementet du Nord samt Belgien hålla betorna lika, eller nära lika mycket socker. En af Johnston i Edinburg verkställd analys af foderbetor: (icke sockerbetor), vuxna i Forfarshire, och hvilka gäfvo en afkastning af 960 centner per tunnland; utvisar för den bästa värieteten 11,96 eller nära 12 procent socker, oaktadt en latitud af nära 57 grader. Det. pris, som franska hvitbetssocker-fabrikanter i flera år betalat för hvitbetorna, under fri täflan med kolonialsocktret, har varit 1 franc 85 centimer för 100 kilogrammer. — Detta. är ock det vanliga priset i Belgien och Tyskland. : Beräknas afkastningen efter detta pris, som gör 18 sk. banko för en svensk centner, så finner man följande bruttoinkomst af ett tunnland: Minsta afkastningen under vanliga förhållanden enligt franska och belgiska uppgifter: 300 centner å 18 sk, 110: 24. Medelskörd .-..: 400 -. å d:0. 150: God skörd: : 500 å d:o 187: 24. Hvartill kommer 70 centner hvitbetsblad, som äro ett utmärkt foder för mjölkkor. Detta är dock vid säning på stället. Deremot har, genom säning i bänk och plantornas utflyttning — en method, som ännu är ny, men som synes vinna allt flera anhängare — en vida större afkastning blifvit vunnen. Hvitbetan angripes nästan aldrig af insekter, och dess afkastning är, : på tjenlig jordmän och med god skötsel, mindre underkastad omvexlingar än måhända nägon annän rotfrukt; Hon är särdeles tacksam för sorgfällig värd, och vedergäller den nästan alltid med en rikare skörd. : Lyckas man — hvad som är högst sannolikt — att genom kultur frambringa varieteter af hvitbetor med större söckerhalt än de nu allmänt begagnade, sä kan fabrikanten betala dem ännu högre och landtmannen draga än större fördel af hvitbetans odling. Det synes af allt detta, att saken åtminstone för. tjenar att fullständigt utredas. Kunna hvitbetorna i Sverige odlas med samma eller liknande fördel som i andra länder, sä lider intet tvifvel att ju icke äf. vet hvitbetssockerfabriker kunna med fördel anläggas, ochatt den tid kan komma då Sverige af inhemsk prodåktion kan fylla sin stigande socket-konsumtion. De: 24: millioner b, som ärligen införas, kunna då frambringas på 10,000 geometriska tunnland, d. v. 5.5 å 600 tunnland jord inom hvarje af Sveriges södra och medlersta län, Slutligen må nämnas, att hvitbetan,. ehuru forIdrande en rik jord, ingalunda är någon vext som mattar eller utsuger jorden. Den tål att flera är i rad sås på samma ställe och utgör en ypperlig förfrukt för de flesta sädesarter och fodervexter. — Den försvagar ej utan stärker: ett landtbruk, förutsatt att residuum efter pressningen i sockerfabriken af landtmannen äterbekommes och till foder begagnas, samt att den stora massa blad, som hvitbetan lemnar, på ändamälsenligt sätt användes. Af hvad -här blifvit anfördt torde ärendets vigt nogsamt inses, och akademinn får uppmana Hushällningssällskapet att utse en eller flere af sina ledamöter, som nitälska för landtbrukets förkofran och kunde vara dertill hugade, . att häröfver anställa BHoggranna försök, vore det ock på en ganska inskränkt jordvidd, samt de vunna resultaterna inberätta, äfvensom atb, för undersökande af betornas sockerhalt, prof af dem till akådemien insända. d Skulle nägra ytterligare upplysniagar önskas, kunna de erhällas då anmälän derom göres i bref adresse. rade till akadgmien; ; ?) På Marsvinsholm odlades är 1813 af framli ) es exe. E. Ruuth hvitbetor -medelst fröns jämn gande i bänk och plantornas utsättning, Skörden blef 162!, t:a å 15 18 på 7,298 qv. alnar, eller 936 centner per tunnland. Landibruksåkademiens Handlingar 1814.2-1, sid, 268. Ä El MOE Ane Nå -(Insändt).Något om Bergsstaten i allmänhet och andre Markscheider-tjensten i synnerhet. Till genomögnande och, om läsaren så vill, äfven till begrundande framläggas nägra rader, föranledda af följande till bergskollegium aflätna nådiga skrif1. 72 FC VS