Aftonbladet – 15 mars 1852, sida 2

medtäflan, har, genom de under loppet af de sednare ären införda förbättringar i förfaringssättet, utvecklat sig till en fullkomlighet, som ej allenast sätter den i ständ att täfla med kolonialsockret, utan ock att betala räämnet, hvitbetan, till ett vida högre pris än förut vår möjligt, hvarigenom utsigter blifvit öppnade för landtmannen att odla densamma med en fördel, som mäste uppmuntra honom att med ifver och omsorg egna sig ät denna industri. De sednaste årens resultater i de europeiska länder, der hvitbetssockerfabrikationen vunnit burskap, äro i korthet följande: I Frankrike producerades r 1841 omkring 62,000,000 KE. s 1849 91,000,000 1850 146,000,000 1851 — 179,000,000-). År 1850 ökades fabrikernas antal med 44 samt förlidet är med 16 stycken, och sockerproduktionen mot-: svarar redan hälften af landets konsumtion af denna vara. I Belgien räknade man år 1846 25 hvitbetssocker fabriker; år 1850 nedlades en af dem, men 18511: hafva-4 nya uppkommit. : Man har inga fullt säkra uppgifter på produktionen af hvitbetssocker i detta land, men den kan antagas till minst två tredjedelar af hela konsumtionen, och afgifterna på det i landet producerade hvitbetssöckret beredde en statsinkomst : År 1846 af 467,324 francs. pv 1847 —601,549 o 1848 1,140,114 1849, 1,063,637 n Vid det i Brössel är 1848 hållna landtbruksmöte förenade sig samtlige närvarande landtbrukare, på framställd fråga, i uttrycket af den allmänna äsigt: Att hvitbetans odling är af sädan natur, att den utöfvar ett gynnsamt inflytande bäde på jorden och på sjelfva landtmånna-näringen. I Tyskland (Österrike oberäknadt) bar produktionen af hKvitbetssocker frän är 1848, då den utgjorde vid pass 67,200,000 F, stigit till 96,000,000 BE, som var förlidet års resöltat. I Österrike har tillverkningen under samma tid stigit från 19,200,000 till 36,000,000 E. Äfven i Ryssland har hvitbetssockertillverkningen gjort betydliga framsteg, och säges. betäcka en icke obetydlig. del af landets sockerkonsumtion.. I. Sverige har, så vidt kändt är, blott en enda fabrik. för hvitbetssocker för flera är sedan varit anlagd; hvilken, af. för akademien okända skäl, icke hade framgång; men vid samma tid (12 eller 15 ärsedan) nedlades äfven en stor mängd fabriker i utlandet, för hvilken företeelse man ej behöfver söka andra skäl, än den då ännu rädande obekantskapen med nu antagna förbättrade methoder för sockrets vinnande. Sockerkonsumtionen i Sverige har från 14!, millioner , som: den utgjorde är 1841; stigit till nära 24 millioner 8 om äret; och om andra rikare länder låtit. sig angeläget vara, att genom inhemsk produktion söka minska den ärliga importen af socker, så bör Sverige ätminstone icke underläta att fullständigt söka. få utredt i. hvad män förhällanderna härstädes medgifva vinnandet af samma fördel. Dä sannolikt få af Sveriges jordbrukare äga kännedom om förhällanderna. med -sockerbetans produktion, torde följande framställning kunna i någon mån gifva de fakta vid handen, hvilka erfordras för att bedöma den relativa fördel; som odlingen af hvitbetor till sockerproduktion kan: bereda. Den stora mängd varieteter af betor som finnas, indelas i tvenne hufvudklasser: foderbetor, som äro större och gifva en ymnigare skörd, men innehälla vanligen en mindre portion socker, och sockerbetor, hvilka äro smärre och gifva en nägot mindre volym, men deremot en större socker-produktion. De sistnämnda: anses härdigare och lättare att odla än de förra. Det är endast för de sednare nedanstående uppgifter gälla: : : Odlingen af sockerbetan lyckas bäst i ett måttligt varmt klimat. Det är Belgien, norra och medlersta Tyskland samt norra Frankrike som. hufvudsakligen producera hvitbetssocker, hvaremot produktionen deraf i södra. delaroe af de båda sistnämnda länderna, : äfvensom i Spanien och Italien, är relativt obetydlig, dock ej derföre att betornas sockerhalt der är ringare, utan emedan den starka sommarvärman skadar vextens utveckling... Huru längt,emotnorden -den med fördel kan odlas, är ännu fullkomligen okändt). Redan ären, 1837, . 1838 och 1839 anställdes försök med odling af sockerbetor på akademiens experimentalfält, och resultaterna deraf, som i början voro missgynnande, blefvo bättre i den män man lyckades per geom. tunnland, hvilket svarar mot hvad man i Frankrike: och Belgien anser. för god medelskörd. Samtidigt härmed: verkställdes vid K. teknologiska institutet många och dyrbara experimenter rörande bästa methoden för :sockrets utdragande ut hvitbetan pä7 sä enkelt sätt att det--kunde: blifva möjligt för landtmannen att sjelf-bereda sitt: behof. af: räsocker och sirap. — Dessutom försöktes :med i framgång. vid experimentalfältet en. ny method för hvitbetornas. förvaring: — Men den fråga, hvars -besvarande skall afgöra hvitbetssockersproduktionens framtid i Sverige; är hvarken den; om sockerbetan på tjenlig jord hos oss vexer och gifver tillräcklig qvantitativ afkastning, ej heller om man äger goda methoder att utdraga dess socker; båda dessa frågor äro redan af erfarenheten med ja besvarade; utan frågan är huruvida denna beta under vära klimatiska förhållanden gifver lika mycket socker som i ofvan anförda hvitbetodlande länder, eller åtminstone så mycket, att dess odling och: fabrikation lönar sig och sätter sockerfabrikanten i stånd att täfla med tillverkaren: af kolonialsocker, hvilket-törhällande, :isin ordning, bestämmer om han för hvitbetorna kan-betala ett sädant pris att odlingen af dem blifver för landtmannen fördelaktigare eller ätminstone. lika förmänlig som kulturen af vanliga rotvexter och. sädesarter,: hvarigenom, utom andra fördelar, en ny produkt skulle uppkommayj af. natur att kunna bereda jordbrukaren ett stöd vid tillfälligt felsläende af: en eller flere bland öfrige kulturvexter. Det är i följd häraf, som K. landtbruksakademien får anmoda dushölningssäpkapet att meddela henne den erfarenhet, som i detta hänseende kan vara i orten vunnen; och om, säsom akademien befarar, noggranna försök med sockerbetans odling, och undersökningar rörande dess söckerhalt i de flesta orter törde saknas; så får akademien fästa sällskåpets uppmärksamhet på den stora vigten af att häri komma till visshet, och för sådant ändamäl uppmana sällskåpet att göra försök, om än i smått, till utrönande af nämnde förhällande, hvarvid akademien erbjuder sig sä väl att förse sällskapet med en mindre qvantitet frön af de för sockerberedning erkändt bästa sorter betor, som ock att, sedan skörden vunnits, låta betornås sockerhalt af någon dertill qvalificerad person undersökas. De vilkor, under hvilka odlingen af hvitbetor till sockerberedning i allmänhet kan lyckas, äro i korthet följande: Hvitbetan fortkommer på all. slags jord utom på lös kiselsand eller kalksand, och i allmänhet sådan som alltför hastigt uttorkar. Hon trifves bäst på rik jord, men med mättligt sammanhang, dock bättre på den styfva, än på den alltför lätta jorden. På jord som är kall, eller af bottensyra besvärad, kan den icke med fördel odlas. Suz i Se Deremot är det en ovilkorlig fordran att jorden måste vara djup. Hvitbetans rötter nedtränga ofta 24 tum under jordytan, och på en till hvitbetsodling bestämd äker mäste jorden ätminstone vara uppluckrad och genomgödd till 12 tums djup, alltid med förutsättning af fullkomlig utdikning. Liksom hos alla vära odlade vexter, beror hvitbetornas afkastning i hög grad af den gödning de erhälla; Man undviker dock i allmänhet att göda omedelbart för hvitbetan, utan tager efter gödningen först en sädesskörd och äret derpå hvitbetor. Afvenundviker man gerna gödsel efter hästar och får, utan SETT TIAT VÄRRE? Så I RT KRKA LIN