Aftonbladet – 13 mars 1852, sida 2

indikgen längt tillbaka, och erbjuder såyrinig anleds ning till vinstgifvande och för det allmänna gagnelig verksamhet, att säkerligen inga särdeles öfverdrifna ansträngningar skulle ertordrasför (att ej allenast för alltid göra spanmålsimport från utlandet obehöflig utan deremot sätta landet i tillfalle att äfven i medelmättiga är kunna exportera ej sä obetydliga partier säd. Nu deremot har nästan bvarje af de sednare ären päkallat en ökad spanmälsimport,; uppgående under 1850, hvad beträffar räg, till ej mindre än 120,000 tunnor, motsvarande en utgift om mer än I million riksdaler banko; men ändå större var importen. under förlidet är, då ensamt till hufvudstaden infördes öfver 180,000 tunnor diverse spanmäl, uppgående i värde till minst 1,300,000 rår bko och som i händelse, i jkmnförelse till landets produktion, en onaturlig och öfverdrifven bränvinstillverkning ej funnes till, skulle undvikits. Men kastar man nu en blick på varu-importen i öfrigt, så visar det sig att förbrukningen af en mängd artiklar, som ej egentligen kunna räknas säsom behofsartiklar, tilltagit vida mer än man i allmänhet föreställer sig; sålunda har importen af Kaffe, som år 1841 utgjorde 5,300,000 , under det sist förflutna decenniet stigit till c:a 8,000,009 I och säledes ökats med c:a 2,700,000 KE, motsvarande en tillökad utgift om minst 700,000 rdr rgs, medan hela importen kan räknas till ett inköpsvärde om c:a 2,600;000 rdr 8. m., Ändå betydligare har införseln afräsocker tilltagit. Sedan nemligen densamma är 1841 utgjorde c:a 14,500,000 E, 1842: 16,260,000 I, har en så stor successif ärlig tillökning derefter egt rum, att importen är 1849 uppgick till 23,800,000 IB och 1850 räknades till omkring 25,000,000 , motsvarande en inköpskostnad om minst 4;000,000 rdr rgs, under det att deremot utförseln af raffinerad vara aftagit i den grad, att den numera ej förtjenar att ens tagas ibetraktande. Vidare finna vi att införseln af Arrak, Römm och Cognac, sem ännu är 1846 utgjorde c:a 290,000 kannor, sedermera ökats ända till bortät 390,000 kannor, motsvarande, lägt räknadt, en summa om c:a 600,000 rår rgs. Af dessa, på officiella anteckningar grundade beräkningar, visar sig säledes att ensamt importen af Kaffe, Socker, Romm, Cognac och Arrace numera årligen uppgär till den i jemnförelse med exportvårdet oerhörda siffra af mer än 7,000,000 rdr rgs, motsvarande omkring en femtedel af hela den tullklarerade importen. OM UTRIKES SJÖFARTEN I ALLMÄNHET. Ur. en af de med mycken omsorg sammanfattade tabläer, som ätfölja Kongl. Kommerskollegii berättelse, inhemtas att svenska koffardiflottan, som för ett decennium tillbaka eller är 1840 räknade tillsammans 2171 fartyg om 87,779 lästers drägtighet, efterhand ökats derhän, att densamma vid utgängen at 1850 utgjordes af inalles 2744 fartyg om 112,983 läster; men nämnde tablä lemnar derjemte en ny bekräftelse äå hurusom Stockholm i afseende å handelsoch sjöfartsförhällanden börjar att alltmera förlora i jemförelse med Götheborg, då nemligen hufvudstadens handelsflotta, som år 1840 bestod af 150 fartyg om 13,024 läster, än till-änaftagit,. och vid utgängen af 1850 hade minskats till 118 fartyg om 11,182 läster; hvaremot antalet af Götheborgs koffardifartyg under samma tidrymd ökats från 96 om 9553 läster till 160 om 17;420 läster. Ja, vär närmaste grannstad, Gefle, eger numera i afseende ä drägtigheter en större handelsflotta än hufvudstaden, uppgående till 93 fartyg om 11,256 läster, hvartill dock orsaken får sökas deri, att exporten ifrän Gefle, som till en hufvudsaklig del bestär af-trävaror, erfordrar rymligare fartyg än som för denstoekholmska utförseln är af-nöden. Men liksom nutiden i mänga riktningar sträfvar att lossa de binder,som den fordom sä beprisade centralisationen lägger-i vägen för ernående af en jemnare fördelning i samhället .af de förmåner, som hittills varit förunnade nägra vissa privilegierade kretsar, så är det klart, att den minskning, som yppats i afseende ä hufvudstadens handelsoch sjöfartsrörelse, mer än uppväges af den ökåde verksamhet, som i detta afseende blifvit fördeldt på andra orter inom riket. Sedan nemligen antalet af fartyg, hem: mahörande i öfriga svenska städer och köpingar, är 1840 uppgick till 880 om 34;868 läster, utgjorde detsamma är 1850 963: om 11,937 Jläster, medan på samma gäng antalet. af landtmän tillhöriga fartyg, som är 1840 räknades till 951 om 19,565 läster, ökat: så betydligt, att detsamma är 1830 utgjorde 1410 or 31,188 läster. En annan: tablå gifver vid handen; att under å: 1850 841 svenska fartyg om inalles 70,873 läster varit sysselsatte vid utrikes sjöfart, och att besättnin garne ä samtliga koftardifartyg uppgår till 1283 skepps förare och 8050 man, utvisande en tillökning mot ä 1840 af 283 skeppsförare och 1106 man. ; Kongl. Kommerskollegii berättelse upplyser i öfrig följande: ss sr Ez vs se nd