Aftonbladet – 13 mars 1852, sida 2

sirater och draperier, samt ser genom det sparsamma ljuset så mystisk ut, som det med rätta höfves den portugisiskt-katolska obskurantismen. Från detta torg går en gata till ett annat torg med en ganska vacker fontän, och härifrån leda flera gator till stadens yttre delar, som äro mera rymliga och derföre mera regelbundna och ljusa. Stadens befolkning är ganska olika. Som man här träffar europ6er af alla skiftningar, så ser man ock ansigten af diverse uttryck, men stadens egentliga populace ser ganska klen ut. Karlarne äro drägliga, de ha åtminstone eldiga ögon, rak hållning, liflighet och raskhet i rörelserna, om än de visa armod :i drägten och brist på föda i staturen. Men qvinnorna torde icke här höra till det täcka könet,; åtminstone blir detta en usurperad titel, om de derpå göra anspråk. Man sade mig, att deras korta växt, deras lutande gång, framstående kindkotor och djupt liggande ögon ha gin grund i det ansträngda arbete, som dem pålägges. Det svarta draget man genomgående finner hos dem, det stundom något ulligt krusiga håret, tyder på att de torde vara ättlingar af de negrer, som, enligt hvad redan antyddes, portugisarne först använde till Madeiras afrödjande. Klädseln är ingalunda utmärkt, den är helt och hållet euro. peisk,. och likasom i våra städer varierande mellan elegans och snusk, men alltid ägande någonting stadslikt, afstickande mot landtbefolkningens, såsom jag snart skall nämna. Jag gjorde, under detre dagar vi hör uppe: höllo oss, exkursioner utom staden åt dess båda motsatta sidor. -På den första af dessa, som rigtades åt öns sydvestra delar, förde vä gen först genom ett utomordentligt -odladt land. Hvarhelst en plats jord och tillräcklig fuktighet finnes, derär en vinplantage ranlagd, Den omgifves af en stenmur, vinrankorna ära