Aftonbladet – 3 mars 1852, sida 3

det deremöot vore dem desto större heder att blifvs till ordförande valde;-såsom -en -hyllningsgärd ät dera derigenom-: erkända bemödanden i sällskapernas rigt ning. Till Redaktionen af Aftonbladet! Då en insändare i Aftonbladet för den 25 Febr uppgifvit, att i Maria skola läses i geometri endas ganska litet, och dä äfven blifvit yttradt att vid nå gra bland Stockholms undervisningsverk antalet af d oftentliga lärotimmarne blifvit godtyckligt bestämd till mindre än 32 timmar i veckan, torde Red. benä get i Aftonbladet införa de under litt; A-och B bi lagde -handlingar, hvilka meddela upplysning sävä om vidden af den geometriska undervisningen i Mari: skola, som om anledningen, :hvarföre antalet af be rörde lärotimmar blifvit vid hufvudstadens elemen tarläroverk i nägon män minskadt. Och bör i afse ende på sistberörde minskning af undervisningstider dessutom ibägkommas, att ferierna vid hufvudstaden: ifrägavarande läroverk äro betydligt kortare än vic dylika undervisningsanstalter i landsorterna. Hvad vidare angår insändarens anmärkning om af. gifterna för privatläsning under terminerna samt fö; lärjungarnes undervisning under ferierna, bar Afton bladets redaktion redan gjort den riktiga erinran, at lärarne förtjena ersättning för arbete, som de frivil. ligt ätaga sig utöfver hvad tjensten ålägger dem oci hvarom de af föräldrarne lika frivilligt anmodas. För öfrigt må tilläggas, att de privata timmarnt ej äro sammanblandade rhed de publika, hvarföre lär jungarne icke äro tvungna att begagna lärarens en skilda undervisning, hvilken blott består uti att för bereda lärjungarne i-de ämnen, som sedan förekomm: vid de offentliga lärotimmarne, och hvilken sälede besparar föräldrarne kostnaden för ett till äfventyr eljest behöfligt biträde af enskild informator ;och de afgifter, som för denna undervisning. erläggas till lä rarne, i fall nägra bland föräldrarne enskildt-anlit: dem för sina barn, kunna rimligen icke, såsom ins påstått, anses utgöra permanenta ärliga bidrag til lärarnes aflönande. s Till beriktigande af insändarens förteckning öfver hvad lärjungarne vid Maria skola måste betala, mi slutligen anföras, att de afgifter hvarje icke medel lös lärjunge derstädes är förbunden att erlägga, bestå l:o i terminlig skolafgift till statsverket .:3 rdr bko, :2:0 i ljus-och vedpenningar m. m. till skolkassan för hvarje termin . . . . 1 rdr bko. Stockholm d. 1 Mars 1852. J. Frykstedt. Rektor vid Maria skola. (Litt. A.) Enligt till kongl. direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk inlemnad Examens-uppgift för :värtermin 1851 hafva lärlingarne uti öfversta afdelningen af Maria högre lärdomsskola genomgått 3:ne böcker uti Euclides och några af dem 6 böcker, hvilket härmed på begäran intygas, Stockholm den 1 Mars 4852. A. Lindberg. Kongl. Dir:s Sekreterare Kongl. Hofpredikant. (Litt. B.) . Utdrag af Skol-revisionens till Kongl. Maj:t ingifna underdäniga berättelse af d. 24 Sept. 1824 p. 18. Med afseende på afvikelser från Skol-lagen fär revisionen i underdänighet inberätta det särskildta förhållande, som sig företer med Stockholms Läroverk. Allmänna lefoadssättet i hufvudstaden skiljer sig väsenteligt från det i landsorterna, och inflytelsen deraf på undervisningsverken är oundviklig , hvartill kommer, att i det vidsträckta Stockholm mängen 8 å 10 ärs gosse har en skolväg af 1, till !7, mil. Häraf blifver en tydelig följd, att undervisningens början på morgonen mäste framskjuta utöfver den tid, som i Skol-ordningen är fastställd, och så framt man ej på ett skadligt sätt skall hopa läsetimmarna pä hvarandra eller, olämpligt fortsätta dem inpå qvällarna, måste de blifva för hvarje dag färre än Skol-ordningen föreskrifver.a : (Insändt.) Aftonbladets n:o 31 redogör för Kongl. Maj:ts nädiga fastställelser ä den riya Väg-ochVattenbyggnads-corpsens uniform, med beskrifning derå: det haricke undsluppit Insändaren, hvilken sjelf gammel militaire, hvars öga af vana är skarpt äfven på de minsta dåtailler, en egenhet i den nya uniformen, neml. ett originelt och nytt sätt att anbringa Gradtecken på Epaulettsleiferna, istället för som hittills på sjelva Epauletterna. Vare sig att sådant blifvit med afsigt bestämd: eller af en händelse, anser Ins. denna nouveautå vara af en särdeles fördel för alla epaulett-bärande uniformer och förtjena i högsta mätto uppmärksamhet och användande för alla. Nyttan är den, att då officer af hvad grad. som helst, från generalen till underlöjtnanten, alltid har munderingen försedd med sleifer, men ej alltid nytijar epauletter, är han lika väl igenkänd, dä gradtecknet (stjernorna) sitter ä sleifen, utan eller med epauletter : särdeles nyttigt är detta under krig, der epauletter alltid begärligt eftersökas af fiendens skarpskyttar, till stor skada för armeen, hvadan ock danska befälet; under sista kriget i Holstein ej begagnade epauletter, utan nyttjade särskilta axelsleifer med derä fästade gradtecken, till stor båtnad och beqvämlighet under. fälttägets mödor och besvärligheter; danska officern bär dem till och med på sin burnus. Den ekonomiska fördelen är den, att officern vid befordran, då stjernornas antal ökas, från en tilltvå, två till tre, ej behöfver, som nu alltid sker, luta nästan göra om epauletterna, ofta helt nya eller örukbara, med kostnad och besvär, helst i landsorten, då den i sig sjelf obetydliga ändringen fordrar epauletternas söndertagande till större del, och bestämdt alltid nried nya klädesmattors bekostnad: deremot är gradtecknens flyttning å sleiferna lätt verkställd af mindre skicklig hand, utan skada för slejferna; gradtecknet synes alltid, och deras ställning oberoende af, om epauletten är försedd med namncehiffer, prydnad eller ej. Dessutom skulle det vara en originalitet för den svenska armien: generalitetet, reg:ts officerare och kompagnieller sqvadrons-befaäl borde rimligtvis hafva stjernor af olika storlek och form, men lämpade efter näd. gen. ordres af d. 4 Juni 1845, sista imomentet, (se Armåens rangrulla, sammandrag af orres om klädsel m. m.) (2:ne af: garderna, grenadiererna och artilleriet, som illa hafva massiva kedjesleifer, kunna äfven lätt derå anbringa eller flytta stjernorna). Önskeligt vore om höga vederbörande täcktes skänsa nådig och nödig uppmärksamhet ät dessa välmenta ord, dä härigenom vinnes nytta, beqvämlighet, hushåll-. ring, för många obemedlade, och systeme. De ofvan citerade danska axelsleiferna förordas ngalunda, emedan de, jemte de nu varande epauetterna, förorsakade dublettpersedlar, hvilket alltid är skadligt. : Gammal f. d. Militaire, som sett mycket i uniformsväg och som reflecterat mycket på det practiskt nyttiga och ändamålsenliga. BÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER. — Mälet ang. mekahikus Martin Edvard Braunbeck m. fl. afgjordes i dag vid rädstufvurättens 6:te