Aftonbladet – 3 mars 1852, sida 2

nojenger, synes äfven i andra afseenden börja blifva n plats, förtjent af att få höras tala om sig,. Sälunla ser man de derstädes, utom de egentliga Höganäsrerken,, af inflyttade fremlingar anlagda fabriker med varje dag vinna framgäng och kredit, och det omalas att företagsamheten på platsen nu äfven söker ill sommaren ästadkomma en genom aktier bekostad jadanstalt, hvilken ätminstone skulle framför de flesta lylika erbjuda det pikanta, att man kan förflytta sig rer till badstället på — jernväg! Vi torde i nlednile häraf böra upplysa, att sedan längre tid tillbaka finnes vid Höganäs railväg ner till hamnen. — Det har i alla tider varit den konservativa pressens vana att förebrå oppositionen brist på fosterlandskärlek och patriotism derför att den våga tänka och önska sig något bättre än det närvarande. Svenska Tidningen begagnar i dagens nummer samma taktik emot oss, derföre att vi vågat omtala, huruledes norska tidningar af alla färger ogilla Svenska Tidningens sätt att framställa åtskilliga norska förhållanden. Består då den rätta fosterlandskärleken blott i -öfverskylande af missbruken,. rättfärdigande af -dolskheten och stillaståendet, och tappert fördömande af allt hvad andra hafva mera utveckladt än vi sjelfva? Vi hafva af ålder många förträffliga institutioner, vi hafva traditioner af en folkfrihet och frön till sjelfstyrelse, hvilka det alltid utgjort oppositionspressens lifligaste bemödande att rädda och återställa i deras ursprungliga lif och sanning. Vilja de konservativa hjelpa oss att återställa dennafolkfrihet, denna kommunala och provinciella sjelfständighet utur det förtryck, hvarmed en centraliserande regering drabbat den, så skola vi med glädje emottaga den till hjelp erbjudna handen. Men man tiger gerna med att alla dessa åtgärder äro utifrån införda, när absolutismen var som mest blomstrande i det öfriga Europa. Är näringstvånget, är allenastyrandet, är den religiösa ofördragsamheten inhemsk i Sverige? MHistorien svarar nej. Det torde således vara skäl att icke tala allt för mycket om det myckna inhemska goda, som -oppositionspressen hindrar folket att se, och erinra sig litet bättre den Horatianska versen: Fuere Troes ante Agamemnona, hvilket lämpligast kan öfversättas så: Det finns i Sveriges lagar och seder nåot som är äldre och mera inhemskt än allt et förtryck, som regeringslystna monarker i förgångna men ej alltför aflägsna tider importerat från utlandet. — Mariestads Veckoblad meddelar nedanstående: Uti hemmanet Grytäsen af Mölltorps socken i Wadsbo härad har natten emellan den 18 och I19d:s mordbrand blifvit anlagd, hvarigenom en ladugärd med deri förvaradt foder, och en. obebodd manbyggnatl nedbrunnit. Efter egarens på stället uppvaknande och hastiga utflykt i nästan naket tillständ; bemärkte hans i förskräckelse ännu qvarliggande hustru en läng okänd mansperson inkomma i stugan och medhafva ett huggjern, hvarmed han .uppbröt en byrå och UA undan med en låda derur, hvari förvarades 410 rdr rgs, samt handlingar och reverser. Byrälädan igenfanns morgonen derpå ett-stycke från gärden tom. Nägon -spaning på illgerningsmannen hade ännu icke d: 23 dennes erhällits. — Till Kongl. Maj:t har nyligen hlifvit ingifven en petition i jernvägsfrågan, deri en betydande del af Skaraborgs läns invånare velat. inför thronen framlägga vigten af den förändring i Köping-Hultbanan, att från Örebro genaste riktningen tages till Mariestad, med en sidobana till Christinehamn från någon punkt af denna linea. — Enligt landskontorets sammandrag öfver allmänna bevillningen i Skaraborgs län, under är 1851, utgjorde wantalsskrifne personer 104,238, hvilka erlagt i-personlig afgift, efter 1 art. af 1848 ärs ber. villningsstadga, tillsammans 19,203: 6. Bevillningen efter 2:dra art. för lön, egendom och rörelse uppgick till 65,458: 34. 9., dito efter 3:dje art: för karaktersfullmakter 95: 41. 1. Hela bevillningen 84,647: 33. 10. bko. — Enligt sammandrag af taxeringslängderne utgöra: Hemmanen . 45037; mt., värde 20,545,980: 24, — Frälsöräntor . 9195,. st. 88,313: 16. — Lägenheter . 2501 P 323,881: 35. 8. Bergverk . 15 P 371,135: — — Manufakturier, fabriker och inrättningar 86 — --491,556: — — Qvarnar och sägar :. . 544 D 546,889: 16. — ————j