Aftonbladet – 2 mars 1852, sida 3

Adolf Fredrik, Elias von Langenberg, och af honom med betydlig kostnad bebyggd och förskönad. Ormkring 1818 egdes den af framlidne exellensen Erik Ruuth, som, genom tillbyggnad af tvenne sidoflyglar tillökade hufvudbyggnaden och derigenom bildade den stora och vackra, för en privategendom på landet med sällsynt lyx, inredda våning, som nu utgör fasaden mot sjösidan. Egendomens flera, med orangeri, vinkast och täcka blomsterpartier försedde trädgårdar,! dess skuggrika alleer, dess sköna park, belägen på en i Mälaren utskjutande udde, och från hvars högsta kulle en vacker rotunda dominerar den vidsträckta utsigten, hafva länge utgjort ett lockande mål för utflygter af hutvudstadens innevånare och förvärfvat egendomen det välförtjenta namnet: Lögarens perla.) Dä dertill lägges att den icke obetydliga, underlydande egendomen Löfsta, med sin, nära 200 tunnland öppen jord, tegelbruks-, qvarnoch flera industriella anläggningar, allesammans i utmärkt skick, lemna en kunnig och driftig landthushållare tillfälle till en lönande verksamhet, borde denna egendom, vid den blifvande försäljningen, icke komma att, sakna köpare. ) Dä Svea-Orden, för några år sedan, vid Riddersvik firade sin Sommar-högtidsdag med Gudstjenst uti dervarande park, hvars skönhet under den vackra sommardagen väckte allmän beundran, blef den af predikanten kallad: Lögarens perla.n