Article Image
LAST al VjUEes HAM SVYAUBJVIN, SyVEev MAM 0 ST st. bjelkar samt .1,579 tolfter bräder och plankor. n Så vidt inkomna konsulsrapporter utvisa har är lst 1850 ej något svenskt fartyg anländt till Calcutta. Il:a afseende på svenska skeppsfarten på Java, China, Phisloc lippinska öarne och Australien hafva bestämda upp gifter icke kommit kollegium tillhanda. . vi —— tl d Landtbruk. . Om populära Landtbruksskrifter. st Den önskan att goda och populära skrifterli öfver flera nyttiga föremål kunde blifva för-k fattade och allmänt spridda, har länge gjort sig gällande, och rikets sist församlade ständer hafva till och med utfäst prisbelöningar för sådana i vissa ämnen. Mången anser attlz ingenting är lättare än författandet af dylikeli skrifter i ämnen, deri man är fullt hemma-? stadd. För vår del skulle vi vilja påstå att det är en af de svåraste uppgifter. Det är ej! nog att författaren mäste kunna försätta siglz helt och hållet in i de personers ställning och 1 föreställningssätt, för hvilka boken skrifves, och i sina tankar kunna uppdraga gränsen för deras -fattningsförmåga, han måste äfven egal, talang nog att kunna framställa detta enkla, alldagliga och snart sagdt tråkiga, på ett sådant sätt att det blir angenämt och lättläst. lk att det på en gång roar och undervisar. Derföre ega vi ock, särdeles hvad landtbruket beträffar, högst få populära skrifter. Vi rätta oss, vid bedömandet af dessa skrifters godal. och gedigna beskaffenhet, gerna efter andralv kunniga personers omdöme, och ita till en viss grad äfven på vårt eget; men i frågav 4 om dylika skrifters popularitet lita vi på ingen, annan auktoritet än folkets. Enisanning po-j: pulär skrift läses i mer eller mindre grad afli folket, under det att de som blott kalla siglf så, blifva stående i de dammiga bibliotheken. ! Hvad landtbruket beträffar, så har man stun-l? dom försökt med öfversättningar af engelska, tyska och franska folkskrifter; dock med föga framgång. Både svenska folket och svenska landtbruket äro så olika med dessa länders invånare och landtmannaindustri, att en dylik öfversättning högst sällan blir läsbar för det förstnämnda. Man har också sagt, och ej utan skäl, att allmogen aldrig tager läror ur böcker, utan endast af praktiska föredömen. Men deraf följer ej at populära landtbruksskrifter ingenting uträtta. Så snart de läsas — och om dem som icke läsas är här ej fråga — så väcka och förbereda de sinnet för något bättre, och utgöra ett slags gymnastik för denl: ännu oöfvade tankeförmågan. Om vorkstäl-: ligheten af de meddelade lärorna uteblifver, intill dess den praktiska förebilden utöfvat sin oemotståndliga väckelse, så är detta väl. Vi hafva misslyckade theoretici i tillräckligt stor mängd ibland de bildade klasserna, utan att behöfva öka deras antal med män ur folket. Men läsningen utbildar småningom den förut slumrande tankeförmågan, och sinnet förvandlas — om denna bild tillåtes — i en lucker och rik jord, der det fallande frökornet genast slår rot och kraftigt utvecklar sig till en lofvande gröda. Men om den egentliga allmogen föga läser, så finnes det äfven bland landtbrukarne en medelklass, som både läser och ofta verkställer hvad den utur böcker inhemtat; som icke tror på theorier, och gör väl deri,-men hvars sunda praktiska förständ vanligen riktigt bedömer hvad som kan löna mödan att utföra. Deras bildningsgrad tillåter dem ej att läsa vetenskapliga landtbruksskrifter, och de hafva ej tid att befatta sig med stora systematiska läroböcker; derföre äro dessa populära skrifter för dem särdeles välkomna; de draga vanligen at dem den direkta nyttan, och hvad de deraf verkställa, verkar genom föredömet äfven på allmogen. Vi skola derföre altid med glädje helsa hvarje sannt populär skrift, och det är fram-l trädandet af en sådan, som föranledt ofvan-. stående betraktelser. I slutet af det förflutnal året utkom nemligen andra årgången af en på förI anstaltamde af Westmanlands läns hushåliningssällskaps förvaltningsutskott utgifven skrift: Samling af Upplysningar och Underrättelser förl Landthushållare inom Westmanlands län. Denl första årgången befanns af allmänheten så till-(. fredsställande och lärorik, att prenumeranternas antal på den nu utkomna uppgått till 700.1 Bland de i denna årgång förekommande afhandlingar och smärre uppsattser anmärka vi: Fördomens makt, och sFöredömets maktv; utdrag ur framl. Kyrkoherden Burmans beskrifning om Ladugårdsskötseln i Torneå fögderiv; om Stackning af säd och hö; om xKoksalt för husdjurens; om Frösamling af de allmännaste trädslagen samt deras behandling och sådd.; om Sättet att begagna och dock förbättra alltför mycket och planlöst anlitade skogar,; Summarisk underrättelse om behandling af odlingar på mossar, (af direkt. A. Johnson); Landtbruksnämndernas svar på Hush.-sällskapets ordförändes frågor.; samt slutligen: Försök till besvarande af Hush.sällskapets framställda fråga: Hvilka äro de bästa systemer för anskaffande af erforderlig arbetskraft åt landtbruket, så att på en gång detsamma erhåller högsta behållning samt arbetaren full bergning?2 Vi hafva kallat denna skrift ;populär,, och den är det äfven; men innehåller derjemte åtskilligt som är af intresse äfven för den bildade landtmannen. Kort sagdt, detär en bok för alla klasser, hvilken vi både för dess egen och svenska landtbrukets skull önska talrika läsare, Utgifvaren ör hush.-sällskapets förtjenstfulle sekreterare, hr IE, J. von Post. ve RÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER. karen Wretman har återigen illa misshandlat

25 februari 1852, sida 4

Thumbnail