brand rar evt ÄRAN N Enligt kongl. cirkuläret den 6 Juli 1849 skall ämnesläsning i alla elementarläroverk införas ju förr desto hellre, lärdomsoch apologistskola förenas till ett läroverk, hvarest skall meddelas så fullständig undervisning, som läroverkets omfång medgifver; och frän och med den tid, dä läroverk och undervisning blifvit så ordnade, skall hvarje vid läroverket i tjenstgöring anställd lärare erhålla så stor lönetillökning, att den tillsammans med hans redan innehafvande l, löneförmåner uppgär till den i fastställd öfvergängsstat för hans plats upptagna summa, med vilkor, bland, andra, att läraren ätagersig för framtiden den förändring i sina åligganden, som uti en ny skolord-; ning kan i nåder varda anbefälld. l Med afseende på en sädan förändring, äfvensom att gymnasium skulle med lärdomsoch apologistskola l förenas till ett sammanhängande läroverk, hafva rikl sens ständer för sin del beslutat en tillökning i detl1 för elementarläroverken uppförda anslag, mot upphö1 l 1 1 rande af terminafgift till lärarne, men erläggande af 5 rdr bko i hvarje termin för hvafje lärjunge, med undantag af de medellöse; hvarjemte säsom vilkor: för de beviljade anslagens användande, riksens ständer föreskrifvit att från och med den dag, då ny af löningsstat träder i verkställighet, skall -vid hvarje särskildt läroverk meddelas så fullständig undervisning, i de till allmän medborgerlig bildning hörande ämnen, t som läroverkets omfång medgifver. Efter hvad sälunda blifvit tillgjordt, synes det alll männa hafva egt rätt att fordra en genomgripande l förändring af de läroverk der den nya aflöningsstaten blifvit tillämpad; äfvensom de föräldrar och mälsmän, g hvilkas barn begagna elementarläroverk, hade anled-l; ning till förväntan, att innan den nya beskattningen, neml. terminafgiften, utkräfdes, en reglering af sko-l! lan skulle skett så, att lärjungarne sattes i tillfälle inhemta kunskaper, ovilkorligt nödvändiga för allmän l1 medborgerlig bildning. s Utan att synnerligen misstaga sig, torde man kunna lf antaga, att största antalet lärjungar slutar sina stu-lj dier när skolan är genomgängen; men erhäller vällt denna ungdom, ätven der den nya aflöningsstaten blif-f vit tillämpad, en allmän medborgerlig bildning? Ilg Maria församlings s. k. högre lärdomsskola här i hufvudstaden t. ex. läses i geometri endast ganska litet, ll och i logik, naturkunnighet, sedelära, rättsoch samlt hällslära, intet; säledes, efter flerårig undervisning, F stär ynglingen, dä han skall utgå från skolan, utilt fullkomlig okunnighet om flere af de vigtigaste ämJ nen för allmän medborgerlig bildning. I nämnde skola lg sättes latinet och grekiskan i främsta rummet, och r engelska spräket, så nödvändigt, i synnerhet inom ln handeln och sjöfarten, läses alldeles icke. I För ynglingar, som icke gå den lärda vägen, och I de äro de fleste, egnar sig deremot Catharina apo-p logistskola ojemförligt bättre än nyssnämnda lärdomsskola både i anseende till undervisningsämnen och s metod. Men Maria församlings invänare kunna icke lk härutaf draga någon fördel, dels i anseende till Catharina skolas aflägsenhet, dels för bristande utrymme. r Männe det skulle vara en obillig fordran, att den h allmänna undervisningsanstalten inom en församling i kunde begagnas med någon verklig fördel för ynglinli garnes framtid? och att fördenskull sädan wundervis-ir ning meddelades, att en allmän medborgerlig bild-s ning utsprides? G Hvilket vore ändamälsenligare, om exempelvis ung-li domen, i stället att läsa katekesen som en utanlexa,ld gamla testamentets historia, t. ex. uppträdena med jf Potifars hustru; Susannas historia, m. m., hellre un-li dervisades om sättet att i sina omdömen iakttagall vissa reglor för att finna sanningen; om ungdomenlh bibringades ett värdigt begrepp om Gud, genom kän: s nedom af naturens verkningar, om de naturliga tin-f gen; om sättet att enligt rättvisan och billighetenss grunder uppfylla sina pligter mot Gud, sig sjelf och andra; att känna dygden och det goda; att lära huru in inbördes förbindelser, rättigheter och skyldighetero uppkomma; grunderna för öfverenskommelser, deras!k rättsenlighet och bindande kraft? t ; Hvilken skulle vilja bestrida det stora värdet af deld moraliska sanningarne, som innehällas i katekesen;l!g men de mänga otydliga meningarne, de gamla ordenlu och föräldrade uttrycken, de mänga bibelspräken,ls göra denna bok, säsom den nu begagnas, alldeles o-1 tjenlig; barnen kunna omöjligen uppfatta det mestalf ef hvad som läres i denna del af undervisningen, ät-( minstone i de lägre klasserna. Af Gamla Testamen-lu tets historia torde äter de unga ana, eller ock förstäln alltför mycket, till föga fromma för sedeoch rätts-ju känslan; hvarföre denna historia aldrig borde läsas, !ö utan efter ett högst noggrannt urval. u Nuvarande skolsystem, i synnerhet det inom högrell lärdomsskolan, väcker icke tankekraften och sjelfverk-s samheten, utan belastar minnet och förslappar hägenl genom det äterhållande i den tvungna klassläsningen, f hvilken jemväl är både mödosam och för lärarekalletf otacksam, I Må man emellertid följa hvilket skolsystem somd helst; men att äsidosätta läroämnen, ovilkorligen nöd-1 vändiga för allmän medborgerlig bildning, synes vara ett. väsendtligt fel i den nya organisationsplanen, dess-!v mera, som Riksens Ständer fästade, såsom vilkor förlr de tillökade anslagens användande, att från och medlr den dag, dä ny aflöningsstat trädde i verkstöllighet,l skulle vid hvarje särskildt elementarläroverk meddelash så fullständig undervisning i de till allmän medbor-d gerlig bildning hörande ämnen, som läroverkets omfång medgifver. Vv Uppfyller väl nu elementarläroverket sitt äsyftadeld ändamiäl, och hvilka äro fördelarne af de stora upp-f öffringar staten och enskilde än ytterligare fått vid-!h kännas? n Vi taga oss jemväl friheten fästa uppmärksamheten h på en annan omständighet, egande gemenskap medin lärarnes nya aflöningssätt. Afsigten med en allmänn skolinrättning är utan tvifvel, att föräldrar och mäls-ji män så litet som möjligt må betungas med utgifters till lärarnes aflönande (vid undervisningsverket pålu Carlberg aflönas lärarne endast af statsmedel), ochs de betydliga tillökade anslag, hvilka Rikets Ständerti vid sednaste riksdagar beviljat för elementarläroverlic ken, kunna icke vara beräknade på förhöjning, utanf snarare på förminskning i enskildas utgifter för bar-ja nens undervisning, åtminstone, säsom nu är förhäl-ld landet, så länge besparingar ä anslagen finnas. 0 Enligt ofvanomförmälda cirkulär (Författningssam-k lingen N:o 52 för är 1849) vill det synas, som reif geringen ansett de förut frivilliga terminafgifternes förvandling till. en pälaga, säsom en verklig förmån p för de beskattade; det heter neml. i 8:de punkten: n Lärjunge, som njuter undervisning vid läroverk för v vilket öfvergängsstaten tillämpas, skall, från den tidli sädan tillämpning begynner, varda befriad från ut-f gift af terminspenningar till lärarne; men deremoto säsom bidrag till de för afiöningsstaten beräknade tillla gängar hvarje termin aflägga (?) 5 rdr, hvilka af rek-ls tor uppbäras och, pä sätt framdeles derom varder för e ordnadt, redovisasn. s Föräldrar och mälsmän kunna likväl icke vara be In låtne med nzmnde befrielse och den i stället sattalt afläggningen ; emedan terminsafgifterne tillförene voro ld frivillige och kunde alltså bestämmas efter hvars ochja ens räd och lägenhet ra. fl. förbällanden; nu der-1 emot äro dessa afgifter en dryg pPälaga, utan MHot11 svarighet i fördelar, i anseende till de-stora bristfäl-(d ligheterna i organisationssättet. Utom det bidrag en familjfader lemnar genomsdenic allmänna beskattningen för elementarskolorna, ärojs utgifterna vid en af de s. k. högre lärdomsskolorna ln härstädes till lärarnes aftönande: i För privatläsning hvarje termin minst . rår 10: —JI För hvarje ferietermin, i medeltal . . I ferminsafgift (som tillförene var frivillig) minsb;sosn -et 6 oc nkelet lenses AB — B8s rår AG Rgs rdr 41: — dra utgifter, säsom till ved lti Vid den andra Säledes för för hverje lärjunge; och ljus m. Im.