Aftonbladet – 24 februari 1852, sida 3

3en da vittnena Kl. IV om attonen gatt ul nvlia eller då de kl. 6 påföljde morgon äter kommit upp på däck. Vidare hade frän teknologiska institutet : nkommit svar å följande frägor, dem Rädstufvurätten med öfversändande af säväl mordvapnet som från Sandberg anhällne en brynsten och en gröfre fil, till institutet framställt neml. 1) bveskaffenheten af det ämne, hvaraf två stelnade droppar funnos ä nämnde brynsten; 2) om samma ämne fanns ingjutet I skaftettill mordvapnet; 3) huruvida meraberörde brynsten bure märke af slipning mot ett mordvapnet liknande instrument, f) huruvida nämnde fil, af de ä densåmma qvarstadge ämnen; kunde antagas hafva blifvit begagnad till filning af träd öch 1-:sädänt fall, 5) om trädet, hvarå filning egt rum, varit af samma slag som det, hvaraf mordvåpnets skaft bestär. Svaren ä dessa frågor, hvilka i institutets utlätande voro fullständigt motiverade med angifvande af de undersökningsmethoder som blifvit följde, voro i korthet följande: ä frågan 1) att, då hela den till undersökning disponibla qvantiteten icke uppgick till ;;,, lod, nägon tillräckligt fullständig analys derä icke kunde anställas, men att af den undersökning, som varit möjlig; kunde slutas, att bäda dropparna: utgjordes helt och hället, eUer ätminstone hufvudsakligen, af ett eller flera hartsef, utän att likväl species deraf kunde bestämmas; att ämnet, söm Varit sprödt och från hvilket -becklukt icke kunnat förnimmas, säledes icke varit vanligt beck, samt att det vid undersökningen låt upplösa, sig i alkohol utan återstod. ä frägan 2) att, ehuru äfven här saknats en till fallständig undersökning tillräcklig: qvantitet, de anställda försöken likväl gifvit det resultat, att detj kitt, som funnits å inre sidorna af trädskaftets.: båda : hälfter, hvilket varit rödbrunt till färgen och knädbart mellan fingrarna samt haft en temligen tydligt becklukt, bestätt till omkring 70 procent af i alkoholj lösliga ämnen, som syntes; ätminstone kufvudsakli I gen; utgöra beck, samt omkring 30 procent i alkokol olösliga ämnen, till ex mindre del af. organiskt ursprung, men hufvudsakligen bestående af ett brånt; stenpulfver; hvaraf den slätsats drogs, att ifrågava:) Jrände kitt och dropparna på brynstenen icke voro afli identiskt samma ämne; ehuru det i alkohol lösbara js möjligen kunde utgöra gemensamma beständsdelar; för båda. Dessutom hade i kittet funnits några strän 1 af svinborst, hvaraf, till ledning för vidare undersök-! ning, drogs den slutsats, att becket till kittet. tilläfj! ventyrs blifvit taget från nägon s. k. marqvast eNerj: annan gröfre borste eller dylikt. ! Frägan 3) kunde icke bestämdare besvaras, än attlri det icke vore osannolikt, att mordvapnet blifvit bry-tv nadt ä ifrågakomne brynsten; tilläggande utlåtandetj: härvid, till ledning för vidare efterspaniogar, attlt mordvapnet synes före nämnde bryning blifvit slipadt! ä vanlig fund salipsten, samt hället med tvenne sta-1l diga och öfvade händer, så att den som slipatvapnet, ir efter all sannolikhet, icke sjelf dragit slipstenen, somLb säledes antingen varit försedd med tramp eller drifvits af nägon särskild person eller mekanisk kraft. : ä frågan 4) att filen efter all sannolikhet begagnats till filning af träd, enär de fina filsp:n, som suto här och der mellan filens tänder, visade trädets egenskaper; samt å frågan 5) att de i filen qvarsittande spånen likväl icke tycktes vara af samma trädslag som mordvapnets skaft. Emedan bemälde skaft dock ansägs, efter allt ut-!s; seende, vara af ett dyrbarare trädslag, nemligen pä-li ronträd, samt dessutom gammalt och förut svarfvadtig i nägot större dimensioner, beslöts att befälet ä Rindön is skulle anmodas anställa efterfrägan, huruvida nägotl så beskaffadt skaft åerstädes funnits och sedan förkommit. Mälet uppsköts för ätskilliga vittnens hörande. — Rädsiufvurättens tredje afdelning afktunnade ilg gär utslag uti det förat refererade mälet angäende förre sjömannen Axel Östling, angifven att hafva älp Jacobs och Johannes församlings försörjningshus slagit fn derstädes intagne försörjnivogshjonet Äberg och der-!s igenom vällat hans kort derefter inträftade död. Se-a; dan andre stadsläkaren doktor Blachet, som i mäletli:r blifvit hörd, intygat att Abergs död icke varit er! följd af de slag Östling honom tilldelat, samt aktorj:;, i målet vid sädant förhällande förklarat sig ickelst kutna mot Östling föra nägon talan, blef han från je lut ansvar frikänd. sk — Ögifta qvinspersonen Anna Charlotta Wennerberg, häktad och tilltalad för det hon, som den 17lar sistl. Dec. framfödt tvenne gossebarn, skulle hafvaifö rällat deras död, ansögs genom utslag, som i går aflya sunnades af rädstufvurättens tredje afdelning, ickelp sunna fällas till ansvar, säsom den der af uppsätjp: varit till barnens död vällande; hvaremot bon dömles att, för hvad kenne till last läge, straffas meöd 3 dagars fängelse vid vatten och bröd, förutan särskildt ansvar för lägersmälet. Utslaget underställdes songl. Svea hbofrätts skärskädande. — Uti nälet, som förut varit omförmäldt, angäende den stöld af läder, hvilken sistl. höst blifvit föröfvad frän garfvare-äldermannen Brandelius, medde lade rädstufvurättens 3:e afdeln. i går utslag, hvarvit ler icke: någon af de tilltalade ansägs förvunnen att ha lag begätt stölden eller deruti varit delaktig; men sko-l1; i arbetaren A. J. Jansson dörtides att, för det han in1j låtit sig i handel om en del af det stulna lädret, bötalso 3: 16 sk. bko. — Vid samma afdelning förevar jemv3l i gär. ett förut bandlagdt mäl, deruti postverkets ombudsman instämt bokhandelsfrmean J. C. Hedbom Co, förlru missbruk at fribrefsrätttghet bestående deruti, attiutiloa ett med. posten till landsorten, under portofrihet, af-!ä sändt paket innebällande ätskillige exemplar af Kind-!F, blads: Handbok i Svenska lnstorien för ungdom otklky angående saroma bot. Bokhbandlanden Svanberg, hvilken numera innehar förenämnde bokhandelsfirma, erkände visserligen det ätalade förhällandet, men invände att då prenumerationsanmälan varit med munjack häftad vid boken, till hvilken den -utgjorde ett supplement och derjemte varit försedd med bevill k: ningsstämpel, ansög Svanberg att nämnde prenume-!ro ratiopsanmälans afsändande icke borde betraktas an-lyg norlunda än då, säsom nästan dagligen bänder, dy-!ör lika armälanden tryckas på omslaget till periodiska sj skrifter och sämedeist portofritt med posten ortskaf-!ti, fas. — Härvid erinrade postverkets ombudsman attlsti let af Svanberg till sitt urskuldande äberopade för-ihe sällande, fastän detsamma fält utan beifran egarum,!hy ikväl var olagligt och ingalunda kunde befria Svanberg da frän det ä honom frkade ansvar. Rädstufrätten be-!na slöt att nästa mändag meddela utslag i mälet. rä — Renhällnvingskarlen O. Svensson, förnt trenne sänger för stöld straffad, dömdes i gär af rådst.rät sir ens 3:e afdeln. att för fjerde resan stöld, föröfvad!gj iatten till den 30 sistl. Dec. uti buset n:o 7 i börcet im: M Drottningoch Fredsgatorna, straffas med 17 paribe pö, tre slag af psret, en söndag stä uppenbar kyr-iSö toplist vti Clara kyrka och sedermera i sin äterstå-do nude lifstid hällas till allmänt arbete ä nägon kro-!he ians fästaiog; dock blef utslaget Svea bofrätts pröfen ting understäldt. ER Dt — Kommisssrien Backlund bar i dag uti poliskam-!eri naren anmält att qvinnspersonen Johonpna Lovisa Char-! Är otta Sundqvist, boende uti huset N:o 22 vid Artil-:Fr erigatan Ladugårdslandet, näåtten till sistl. gärdag sir f väda qväft fyra månaders gamla gossebarn. vis lodren syntes vid polisförhöret mycket nedslågen och Ar örtviflad, och ingen sanledhing:förekomatt olycksab ändelsen icke timat enligt rapportens innehåll; helst frå on med moderlig ömhet värdat barnet. Målet uppge köts och hr polismästaren förordnade. att barnets lik me kulle obduceras. d hy. — I gär förekom uti poliskammaren undersökning na ngäende. en ganska svär olycka. SockerbruksarbeHr aren Johan Andersson hade en dag-ibörjan af denna ick nänad inställt sig: i sitt arbete ä Aspelinska sockermö ruket vid Brunkebergstorg, men stadd i; ett mindre!