Aftonbladet – 24 februari 1852, sida 2

foster af så vanskaplig beskaffenhet, att chefen för vårt myntgjuteri derför förtjenade ... visserligen icke Nordstjerne-orden -— utan fastheldre sitt afsked. Samligen bestod af tolfoch tjugufyra-skillingari silfver, alltså det mest spridda. Pregeln var icke Hott i allmänhet svag, formen var äfven ojemn, vind och sned, hvartill derjemte kom att myntet skifvat sig i tu, så att en del af slantarna voro nära att falla sönder i mindre flagor. Vi betvifla icke, att vär anmärkning skall dö bort, utan att vederbörande fästa något afseende på den; men vi hafva likväl icke kunnat underlåta att uttala den.