Aftonbladet – 24 februari 1852, sida 1

STOCKHOLM, den 24 Februari. ; På det våra yttranden emot en godtycklig inställelsö af bränvinsbränningen,: eller ett ds som ett duckt olla icke mås kunna tyas såsom ett direkt: eller indirekt försvar af em nu rådande bränvinsindustrien, elfer de äktiga enskilda intressen som vid den blifvit fästade, -skola vi öppet uttåla vår mening m följderna af denna industri, och vi skola äfven fästa uppmärksamhet på några omstänigheter, som torde böra tägas i betraktande, å ofrågasblir-om-n sgart oundviklig reform denna hushållsgren: if Till en början :få viierinra ätt vi här bes trakta saken uv ekonomisk) och ej från morålisk eller religiös synpunkt. I sednare hänskendet. finnas väl icke några meningsskiljdo gnska i denba fråga,. men deremot äro e ganska stora, hvad den ekonomiska delen dkommer. å I I-följd af de: stora framsteg sony åkerbruket började att göra för omkring 30 år tillaka, yttrades då af ländtmän, samt af dem som hade indelt ränteeller fiondespannemåj i lön, sensallmän fruktan för öfverproduktion ar spannemål och andra landtmannavaror, och man föreställde sig att de snart skulle sjunka Uj vanpris. cd ; KE I Ehuru förbättringarne i, äkerbruket sedermera oupphöriigen fortgått, och ehuru en stor del af våra landtmän, i följd af-denunder tiden allt jemt pågående egoskiftes-refornen och dermed. införda nya fördelning af jörden blifvit till och med genom. lag nödsakad att företaga högst betydliga odlingsarbetån, hvilka, om man kunde sammanräkna dem för hela riket) säkerligen skulle väcka förvåning genom sin storlek, har dock den frukSN öfverproduktionen stadnat vid en falsk förespeg.ing, och hvad som är ändå värre, len hotar: att utbytas mot en mera, grundad ruktan för underproduktion. -d Sverge; som! kände en viss stolthet. deröfrår, att det kunde med afkastningen från egna rar föda sitt fölk, och som höppades att nart blifva i tillfälle att; sända större qvantier af.Jandimannaprodukter på:den allmänna rerldsmarknaden; ser sig åter försatt i den behagliga nödvändigheten att -behöfva anlita stannarnes spanmäålsmagasiner, och utgifterna: värför falla, sig desto tyngre, som vi ej under iften i ;högre. grad utbildat några andra indutrigrenar, hvilkas alster vi kunna lemnariutyte -emotiden främmande spanmålen. Viha ästan! uteslutande: arbetat på jorden, och vi JR oa förökat dess skördar, men det ;åktadt synas de ej mera: förslå till föda åt olket. S I