Aftonbladet – 23 februari 1852, sida 1

HLIUIAL PULGRIGS. PIISLU VIVVA ULD UVI ALAUL UGL UPPVLAR Se lif. Dessa städer fingo privilegier och stor förläningar af jord, och bonden tvangs oci itrugades att infinna sig på deras torg för at fylla deras -behof aflandtmannaprodukter; ma Itvang menigheterna att sleka handel och kö Ipenskap, der den ej frivilligt ville inställa sig I En sednare tid har medfört en mildare lag stiftning, och rörelsen har så småningen mec vissa inskränkningar blifvit återgifven åt lands ibygden. Fabriker kunna anläggas öfver all på landet, och enligt 1846 års handelsordnin; kunde rättighet att idka handel på landsbyg den ppå ett afstånd af tre mil från närmast stad af länsstyrelserna meddelas, derest e laga hinder mötte. Denna tillåtelse var si mycket mer nödvändig som en vidsträck landthandel på många orter bedrefs utan kon: troll, och det öppna trotset af en bestående lag är farligare än lagens afskaffande. Man hade af våra sista samlade ständel hoppats ett förord för en ännu vidare utsträckt handels---och näringsfrihet . på landet. Er motion. af-hr DL. J. Hjerta: om frigifvandet a handelsrättighet till. hela landsbygden utan inskränkning af de tre milen bar ingen annan frukt än en förtjenstfull och frisinnad reservation i ekonomi-utskottet af friherre B. 5. von -Stedingk. --Tvärtom : påyrkade ständerna sjelfva en ytterligare inskränkning: i handelsrätten, och vi hafva för en vecka sedan meddelat den kongl. kungörelse, som till följe a! ständernas önskan öfverlåter. åt konungens befallningshafvande att efterssockennämndens hörande -bevilja eller -atslå-hvarje -ansökan om rättighet att idka landthandel på samma gång som den förbjuder en och samma person att samtidigt idka handel på två eller flera särskilda ställen. : ; Vi kunna ej annat än lifligt beklaga attregeringen i detta fall gifvit efter för trångsinta ståndsintressen och ekonomisk blindhet å riksdagens sida. . Den nya åtgärden är en inskränkning af den individuella friheten, som väl kan anses såsom ett sorgligt tillbakaskridande: på den sociala frihetens bana. Vi äro för ingen del okunniga om den impopularitet, som. för ögonblicket råder i afseende på landthandeln, men vi kunna dock icke underlåta att försvara dess princip: och påminna om de sakrika framställningar, hvarmed denna princip under förledet år försvarades såväl af ofvannämnde ledamöter af Ridderskapet och Adeln som af hr P. Murån i Borgarståndet och friherre K. Bonde i flera värdefulla statsekonomiska skrifter. Det är alldeles gifvet att ingen rätt välmåga och följaktligen icke heller något verkligt framsteg i moralitet och upplysning är att .vänta, förr än tillverkning och förbrukning få söka sina naturliga platser och köpenskap idkas hvarhelst omständigheterna föranleda, utan intrång åf lokala eller personliga privilegier. Vimisskänna emellertid ej de faror eller olägenheter ett dylikt frigifvande medförer. Mångenstädes skall kanske en. mindre upplyst och tänkande allmoge lättare ruinera sig, ju flera tillfällen erbjudas den att på kredit fylla verkliga eller inbillade -behof. Men detta är ett ondt som måste besegras. genom sig :sjelft och genom stigande; upplysning och sedlig sjelfständighet, och ej genom preventiva polisåtgärder. Vill man: skydda : moraliteten.. hos en. viss klass genom hämmande åtgärder, går man mer och mer tillbaka till det patriarkaliska. :samhället, . ochman måste . då, om .man. vill. vara koönseqvent, äfven arbeta på .utrotandet af. städerna, som för den närmast boende allmogen sägas verka så mycket ondt, och vida mera än en eller annan landthandlare för de. trakter der sådana. finnas. Korrektivet ligger i upplysning och frigifvande af konkurrensen. Den tid är åtminstone längesedan förbi, då staten genom sina embetsmän kunde med hopp om framgång utöfva förmynderskap öfver den enskilda moraliteten och den enskilda företagsämheten. Vi hoppas att: dettas tillbakasteg i näringsfrihet mä bli det enda, och att regeringen, som i den ekonomiska lagstiftningen har sina händer fullkomligt fria, :måhandla mera frisinnadt-än vi kunna: vänta af: våra -privilegieräde ständer, soch att vår näringsfrihet må blifva utvecklad -i någorlunda öfverensstämmelse -medstidens.behof.. Något som-i detta afseende ännu saknas är associationsrätten. Föreningar mellån arbetare till bedrifvande af sitt yrke på eget förlag och: för egen räkning hör tillsamtidens märkvärdigaste företeelser. Mängfaldiga sådana föreningar hafvabildatsig Frankrike, England och Nordamerika, ehuru det ännw torde vara nog tidigt att: ilyttra: sig om deras praktiska värde. Att grundtanken ir riktig, och att;den för-framtiden ikommer utt: blifva safren stor betydelse: för de arbetande: klassernas framtid och förctillvägabrins sandet af en försoning mellan destridiga inressen,: som heta kapital:och arbete: -det örefaker7oss åtminstone mer äm fannolikt: Äfven :hos! osschar sinnet blifvit väckt: för lylika: föreningar; vi hafva erfarit att några nedlemmar af Typografiska: Föreningen i huf: sudstadenrståri underhandling om-inköpsaf! ENS UNNA STONE STATT RA FSLAGNATTE dc VN än RSA