Aftonbladet – 20 februari 1852, sida 2

pelen och nattjustringen, af Gude och Tiedemand: — Vi anse oss böra fästa läsarens uppmärksamhet på en i dagens blad införd annons om en musikalisk soir6, som söndagen den 22 dennes gifves å nedra börssalen af or ÅA. H. Löfman, så mycket mera som hela behållningen är anslagen: till uppköp af ett instrument till begagnande vid sångundervisningen i Kungsholms apologistskola. — Svenska Tidningen har illa upptagit våra anmärkningar emot en i lördags deruti ntagen uppsats angående inskränkning i påzående termin för bränvinsbränningen, oaktadt hon redan i måndags afton tillkännagaf att utrymmet då icke medgaf införande af vederläggningen af de uppgifter och slutsatser, som . den insända uppsatsen förekomma. Sy. T. beskyller oss för småaktighet och frågar hvartill dessa ömkliga redaktionstvister skola tjeaa. Vi bedja om ursäkt. Våra anmärkningar hafva alldeles icke härledt sig från någon småaktighet. Sv. T. känner säkert hvilket inflytande den insända uppsatsen utöfvade på börspriserna i måndags och tisdags, emedan man trodde att uppsatsens införande i Sv. T., som man med rätt eller orätt vill betrakta såsom halfofficiell, tydde på möjligheten af ett upphäfvande eller återtagande af regeringens i frågan redan fattade beslut, hvarom hon icke kunde vara i okunnighet. Och som Sv. T. ( måndags afton blott tillkännagaf att vederläggningen då icke kunde intagas, utan att appgifva när detta skulle ske, var det vår ovilkorliga skyldighet att i tisdagens Aftonblad aller det nummer, som: med första posten skulle till landsorten afgå, visa osannolikheten af den ifrågasatta åtgärden, på det att detintryck, som kunde åstadkommas af lifligheten i börsen i måndags och tisdags, icke skulle . landsorten förorsaka affärer, grundade blott på ett infall af en insändare i Sv. T. När sedermera Svenska Tidningen i tisdags afton meddelade äfven sin vederläggning, var let oss ett nöje att deruti instämma. Vi behöfva säkert icke i denna fråga å någondera sidan vara småaktiga eller fästa oss vid formerna, ty.den är säkert en bland dem, i hvilka vi hysa samma åsigter som Svenska Tidaingen, såväl i afseende på olämpligheten att inskränka den en gång tillåtna bränvinsbränaingstiden, som angående nödvändigheten att förekomma de förstörande verkningarne af den riksförderfliga bränvinsbrännings-industrien. Svenska Tidningen frågar, hvilka skäl vi haft att anse hennes sednare artikel vara halfofficiel; Hade dessa skäl kunnat uppgifvas, så hade det äfven skett, och Svenska Tidningen. torde äfven framdeles tillåta oss att meddela allmänheten när vi ega skäl att anse hennes artiklar för halfofficiella. Isynnerhet ämna vi begagna oss deraf när någon ledning i afseende på tillämnade eller befarade regeringsbeslut, som röra handeln och affärer, kan vinnas. Så går det till på andra ställen och företrädesvis i England. Slutligen hafva vi trott oss böra upplysa Svenska Tidningen, att vi hålla hennes morgonupplaga och icke anse oss behöfva jemföra den med föregående : dagens aftonupplaga. Detta hvarför vi citerat morgonupplagan. — Våra läsare hafva tvifvelsutan observerat den beskrifning som börjades i gårdagens Aftonblad på tvänne fransyska ryktbarheters, herrarna Montalemberts och Guizots uppträdande och tal. i Frankrikes stora vitterhetsinstitut, fransyska akademien, förebilden till vår högtärade svenska akademi.. En och annan har kanske undrat på-den omständlighet hvarmed Aftonbladet redogjort för några detaljer af den högtidlighet, som åtföljde hr Montalemberts apptagande i nämnda vitterhetsinstitut, och en sådan förundran kan vid första: ögonblicket vara naturlig, då dessa detaljer icke kunna ega något serdeles intresse för denstörre mängden af svenska läsare. Men den ifrågarande: scenen innefattar någonting annat högst märkligt; för hvars skull vi just med flit trott oss böra gifva någon omständlighet åt sagde artikel, och detta märkliga ligger dels uti sjelfva de uppträdande individernas beskaffenhet, dels ati karakteren af deras vid tillfältet hållna tal. Det kan nemligen icke undgå, att för hvarje reflekterande läsare visa sig såsom ett serdeles kuriöst tidsfenomen justför detta ögonblick, och hvilket i sin mån utgör ett bihang till allt det oväntade, det extra-ordinära, det undantagsmessiga, det förbluffande tillstånd, uti hvilke en hel nation för tillfället finner sig förlamad, under det enhvar inom sig i tysthet frågar :huru länge det väl skall räcka; det kan, med ett.ord, svårligen tänkas såsom möjligt unde; någon annan novmal-epok inom en upplyst nation. och i en republik,. hvad som här uppenbarat.sig med stor dramatisk objektivitet och i stark färgläggning, att tvenne de aldramest bestämda representanter af två stora parti-riktningar — den ena den jesuitiska machiavellismens, och den andra det inbitna doktrinära högmodets och hårdnackenhetens (om Guizots stora litterära förtjenster tala vi BT YST RE EE TYSEN NEN VE SG TITS ERT SRS TTR RN ENDE HOSET gerna allt mer och mer fyllda, ehuru ej så tal:ikt utrymmet kunde hafva medgifvit, emedan många i första hipenheten lära anmäl förhinder. Sedan gästerna mera alimänt församlat sig. inträdde DD. MM. Konungen och de: -båda Drottningarna. Man trorattH. Maj:t vid balens Ibörjan visade sig i domino och maskerad: 4 7 SEM EA Ita nd en SD ST 3 dt a bag PEETED VI SPYNEPREITOR j FSReS