Aftonbladet – 19 februari 1852, sida 2

Ld Norrbottensposten, rörande Gellivara-verken, innehåller, få vi meddela, att den hufvudsakligen går ut på beskyllningar: om skogsåverkan och intrång i håndeln, hvärom vi ej kunnaf närmare yttra oss, äfvensom-vi ej känna hvem som är justitieombudsmannens ombud i-Piteå. Norrbottenspostens redaktion antyder, attifrågavarande artikel är ett sidostycke till en i: samma tidning förut införd uppsats: Om privilegiernas? verkan. Det nummer, hvari sistnämnde artikel var införd, har besynnerligt nog ej kommit oss tillhanda. sonat sen — Vi anföra i dag. bland de legala annonserna de under sistl. Januari månad vid Stockholms rådhusrätt uppbudne fastigheter. En sådan uppgift kommer äfven framdeles att månsdsvis meddelas: NORGE I dag ankomna norska blad gå till och med den 16 dennes. De nya universitetsbyggnaderna i Christiania nafva nu blifvit tagna i bruk. Flyttningen har skett efterhand som de olika lokalerna blifvit färdiga. Så flyttades universitetsbibliotheket villika med flera :af de vetenskapliga samlinsarne redan förra sommaren, liksom också aågra föreläsningar någon tid blifvit hållna i de nya lokalerna; men först med denna semesters början kan det:nya universitetet i sin helhet sägas vara i ordning. De nya universitetsbyggningarne bestå af ire fyrkantiga byggnader, hvardera: med ett itetkringbygdtgårdsrurm.: Den öfversta af dessa byggaader är bibliotheket med tre stora boksalar, som gå genom byggnadens tvenne våaningar med tre: fortlöpande gallerier och: med plats för 250,000 band, tillika med nödiga läserum m, m. Den stora mellersta byggnalen, med en öppen vestibul och hufvudtrap1 bakom en rad 2f väldiga kolonner t huggen granit, innehåller föreläsningscum för lärarne 1 medicin, zoologi, botanik, nineralogi, fysik och kemi; lokaler till de lika samlingarne för dessa vetenskaper, tilllika med laboratorier i jordvåningen samt :boning: för läraren i. kemi. I byggningen närmast mot staden äro föreläsningsrum för lärarne i theologi, juridik, latinsk och grekisk filologi, österländska och: nyare språk, mathez matik och historia, samt examensrum, lokaler för myntsamlingen, antiqvitetssamlingen och Tdiplomsamlingen, .en stor .festivitetslokal;: beräknad för 500 åhörare, samlingsrum för akademiska kollegium samt kontor och boningsrum för universitetets qvzaestor och sekreterare. Planen för. universitetsbyggnadernay som är laffattad af konduktör Grosch och genomsedd af den berömde arkitekten Schinkel; antogs Taf Storthinget 1839, och byggnadstiden fasts Iställdes -till12 år. Efter öfverslagen skulle byggnaderna från grunden komma att kosta 210.000: speciedaler,. hvaraf 88,000 skulle :tagas af! universitetets byggnadsfönd, och resten beviljades af statskassan. Utom nämnde belopp: har-emellertid åtgått 15;000 Spdr, som Storthinget 1848: beviljade, och Storthinget 1851 gaf ytterligare til byggnadens fullbordande 11.800 Spdr, hväraf 2500: Spdr till utI förande af den mellersta byggnadens hufvudI portal i huggen granit... De nya universitetsbyggnaderna kosta sålunda inalles omkring 237.000 Spår. Byggningarne upplysas invändigt med gas. Universitetets gamla byggnader, som nu till fallit staten; skola begagnas till hvarjehanda Jändamål; så skall t. ex. gamla bibliotheksbyggnaden blifva: lokal. för revisionsdepartementet och justitiedepartementet. Det bekräftas nu, att ett lustläger i nästkommande: September månad skall: anordnas på Gardemoen. De Valderska, Hedemarkska och Guldbrandsdalska musketörkårerna, den Romerigska lätta infanterikåren, två sqvadroner kavalleri af Oplandska kären och ett batteri artilleri äro ditkommenderade; En fältmanöver skall ega rum, i hvilken hufvudstadens garnison och kadettkåren skola deltaga. En :mormön,: som kommit till Bergen för att göra proselyter, röner der ingen framgång. Hundsjukan har nu äfven kommit till ChriIstiania: flera personer hafva blifvit bitna. I Fredrikshald äro numera de flesta privata Thus, stadens teater samt den stora sockerfabriken upplysta med: gas. För ett år sedan läste man i norska blad om en stor sjöorm i insjön Opdålsvattnet i Nummedalen; hvilken anställde stor skada på fisknät o..s. v. Af denna anledning blefvo åtskilliga bönder i Opdal ense om att sända ett bud till Christiania, för att der möjligen kunna erhålla sådana saker, hvarmed man kunde: utrota skadedjuret. Budet vände sig till en professor, af hvilken han fick det rådet att köpa bäfvergäll, hvilket också skedde. IBäfvergällen användes på: det sätt, att den hängdes i vattnet på långa linor, som fördes af en hop män, som rodde i båtar. Rodden Ibörjades. vid sjöns öfversta ända och fortsattes till .dessutlopp; der en mängd menniskor voro placerade, till största delen försedda med gevär; men de fingo icke sigte på fiskeIkungen,. Han måtte emellertid icke hafva varit mycket nöjd med företaget, ty sedan den Itiden har han varit så orolig, att folk icke Jutan yttersta: nödvändighet fara öfver sjön. IHan har: låtit se sig vid flera särskilda tilltfällen, en gång sistlidne sommar af-6 PersoIner på en gång, som alla sågo 5 bugter på en alns afstånd från vattnet. Hufvudet ansågo de hafva en silltunnas-störlek. Hontalamberts reception i franska