och alltså icke heller sådana förändringar, som blifvå 10 nödvändiga till fullbordande af den i den allerhögsta ge kungörelsen af den 28 Januari tillkännagifna afigs ten: att ävägabringa en för hela monarkien gemen-. -. sam författning för de gemensamma angelägenhe-jl1P terna.,olieean kd ; Ve d Dagen derpå skulle åter ett privat möte hålri as af riksdagens ledamöter, för att öfverenste komma om, hvad som bör företagas mot ministeren. et FRANKRIKE. in Dagens post medför från detta land alldeles inga politiska underrättelser af intresse. d Tidningarne fylla sina spalter med Montalem-!) berts och Guizots tal i franska akademien, af in bvilka det förra upptager icke mindre än åtta, d och det sednare fyra spalter i le Constitu-!d tionneb. Allmänna uppmärksamheten upp-!hi togs för öfrigt af de ingående detaljerna omG mordförsöket på drottningen af Spanien, ochfi de förestående valen sysselsatte äfven till enjlal del sinnena. Man kan emellertid lätt ana af iu hvad. natur det skall vara som i sistnämnde lti afseende offentligen uppenbarar sig. Rege-ju ringsorganerna predika oupphörligt för att be-!n visa valmännen att Frankrikes intresse ovil-!g: korligen fordrar det de sända till lagstiftande a församlingen endast män, som äro fullkomligt, med kropp och själ, tillgifna regeringens politik. En artikel af denna syftning i Pa-k trie har isynnerhet väckt sensation i Paris. !o De som ämna uppträda såsom kandidater!b till församlingen hafva för öfrigt hittills från g myndigheternas sida mött allehanda svårigheter att få sina cirkulärer tryckta. Med ett ord, allt antyder en stor fruktan hos regerin-!i gen att valmännen, i ringaste mån lemnadelD it sin egen fria vilja, skulle till församlingen !k sända mot den nuvarande regimen fiendtligtir sinnade represententer. Detta syhes man dock is vilja förekomma, och det är kändt att Louis Napoleons regering ej är så nogräknad om medlen. le Jaktadt den gifna officiella dementien talarr jman likväl fortfarande om att regeringen för-!b bereder några financiella åtgärder. it Det skall vara fråga om utnämnandet af 30)f nya senatorer. h Ett antal insurgenter, som redan varit sattaa ombord i Brest för att afgå till Cayenne, hafvaln blifvit benådade och ankommit till Paris. 1 Man återgår i allt till de gamla goda ti-lt derna. Constitutionnel berättar triumferanded att domare och advokater ej längre få infinnaju d å FE 6 jö sig i domsalen med svart halsduk och kulörta pantalonger. De måste bära hvit halsduk och svarta pantalonger. Äfven musta-j cherna hafva blifvit inbegripna iden allmänna proskriptionens i En korrespondent till sIndependance: Belge!N berättar, att flera för sammanhanget och meis ningen vigtiga delar af Montalemberts tal blif-d vit af censuren utstrukna, så att tidningarneie sjelfva verket endast återgifva fragmenter afs talet. De utstrukna ställena innefattade föreg fattarens reservationer till förmån för friheten!f ogh de representativa och konstitutionella institutionerna, sådana han uppfattar :dem. Ha I Augsb,. Allg. Zeit. skrifves från Nizzalr ander den 28 Januari, att i de: angränsande ir franska departementerna , Var, Basses-Alpest och Rhöne ett förfärligt skräckvälde herrskar, c så att den ene kan på den ringaste misstanka vy låta arrestera den andra. En mängd franska! 1l familjer begifva sig derföre öfver gränsen och ankomma till Nizza. Men följden häraf harlr blifvit, att i denna stad-ett-fullkomligt franskt !c spionsystem blifvit .organiseradt. för att vaka c öfver de sig der uppehållande fsansmännen. r Sålunda har t. ex. en fransman, som i ettit sällskap i Niz2a något för lifligt uttalade sigle om de nuvarande franska förhållandena, blif-ja vit arresterad då han åter beträdde fransk botten. 1 Kursen noterades den 7 dennes: Fempro-lr cents 102,80; Treprocents 64,45. S BELGIEN. I En del af landet har blifvit hemsökt af I fruktansvärda öfversvämningar. Öfverallt has floderiia gått öfver sina bräddar och nordba-! nan är genombruten. på en sträcka af 2 till: 1300 metres. I Brässel stå alla bottenvåningar: lunder vatten. Regnet fortfar, så att man väntar ännu större förödelser. Den belgiska regeringens protest mot Louis, I Napoleons konfiskationsdekreter har nu afgått till Paris i form af en reklamation. Den är lika energisk som värdig och moderat i for.melt hänseende, och de argumenter, på hvilka; Iden stödjer sig, af den beskaftenhet, att de: skulle tagas i betraktande af hvarje opartisk -Idomare. Men på samma gång har belgiska j -Iregeringen tillkännagifvit sin beredvillighet att så mycket i dess makt står hindra hvarje för-1 sök att under de belgiska lagarnes beskydd skada den bestående franska regeringen. Under det förhållandena med Frankrike l blifva alltmera spända, träder Belgien i allt! närmare förbindelse med Holland: Det holländsk-belgiska fördraget har, som bekant, ! ou blifvit ratificeradt och en konvention om en holländsk-belgisk telegraflinea blef den 3 dennes undertecknad och arbetena skola genast taga sin början. 3 HOLLAND. Flera holländska tidningar försäkra, att de rykten, som varit gängse om franska regeringens fordringar af pressförföljelser, sakna all srund. v Katholska bladet De Tijdvet ingenting om ryktet, att en kardinalerkebiskop för. Hol-lland med det första skulle blifva utnämnd. ENGLAND. E Alltsedan parlamentets öppnande har diskussionen hufvudsakligen rört sig kring lord Palmerstons utträdande ur ministeren och i sammanhang dermed Englands förhållande till den nya fransyska regeringen. I öfverhuset hafva ska l 6 1 Il j L J j TT , Jag tror snarare det är skottskor. ; nder hela detta sartal, satt expeditionens i befälhafvare på kölen af en kullstjelpt båt och FR LATE EE. BEVAEEE Ae SE FR ne SR ERS KEN FE IT SI NE ) ser åtminstone en fruntimmersmössa, fe j 4