Aftonbladet – 16 februari 1852, sida 1

5 SOA AS SR RAR RR Sf JRR räknas priset efter det utrymme de upptaga. ingen kunde misstaga sig på hvad den innebar eller taga den för något annat än den var. Men deremot kommo förvisningsdekreten, dekreten om konfiskationen af den orleanska förmögenheten, och slutligen en högst betecknande handling, nemligen organisationen af den allmänna polisen. Hela kejsartidens vapenära kunde icke förgylla öfver vanäran af det kejserliga spioneriIsystemet. Den som höll snart sagdt hela konitinentens öde i sin hand, lät sig öfverraskas uti yttringar af den lumpnaste nyfikenhet. Louis Napoleon vill äfven deri likna sin store farbroder. Man läse hans bref till den nye polisministern, som Svenska Tidningen efter Monitören meddelade i ett nummer i förra veckan. Presidenten erkänner helt naivt att han, efter att hafva qväft all yttranderätt, slagit pressen i bojor och med sitt inqvisitoriska system förjagat trygghet, glädje och förtroende ur det enskilda lifvets hittills för fridlyst ansedda helgedom, — nu klagar presidenten, att han smed tillhjelp af sina officiella organer ensamt ganska ofullständigt kan ega kännedom af landets allmänna tillstånd, Han känner icke, klagar han, om hans åtgärder utföras efter hans afsigter; han vet ej hvilka förseelser böra tillrättavisas, hvilka förbättringar vidtagas, och vigtigast af allt: han känner ej om det allmänna tänkesättet: gillar eller ogillar hans styrelses handlingar. Naiva sjelfbekännelse! Om han ej blott alltför väl kännt allt detta, hade han ej behöft qväfva hela pressens lif och lik en bloIdig vålnad, det sanna röda spöket., tysta raunnen på några glada och pratsamma qvinI nor, i deras egna boningar. Liksom man ofta sagt, att den första franska revolutionens grundsatser nådde sin kulmination i kejsardömets militäriska förtryck, likaså skulle man kunna säga att socialismen uti den andre Napoleon fått sin fullständiga personifikation. Denna sorgliga lära, som icke Imedgifver . någon tankens eller handlingens frihet, som uppoffrar all individuell sjelfständighet åt spöket med jernspiran, hvilket är folkets abstrakta majestäty — den har nu Iblifvit förkroppsligad i kejsarens brorson. Han är folket, han ensam tänker, talar och dömmer. . Han är folkets samvete, han lyssnar till dess innersta tankar, han straffar och belönar: han: är försynen för alla dem, som förlorat förmågan att tro på en försyn i himmelsk mening. Dermed vilja vi ej säga att presidenten, sådan han är, behagar socialismen. Louis Napoleon har inga personliga egenskaper, hvariigenom han kan göra sig till afgud hos de stora massorna. Men principen är socialismens, som anser sig hafva rätt till allt, till och med att afstå sina första och enklaste menskliga rättigheter. Presidenten kommer deremot med ett system, gjordt för det patriarkaliska samhället, att behaga ganska litet. Han sitter nu liksom spindeln i medelpunkten af sin väfnad, och håller i sin hand trådarne till hvarje företeelse längt ned i det enskilda lifvet; spioner lyssna för hans räkning till det minsta gny i den stora byggnaden, den ringaste svallning i ett menniskohjerta. Hvad skall han få höra om sinnesstämningen i landet? Förmodligen en del slafviskt smicker och en ännu större del doft, undertryckt hat. För det förra ärestöllen och penningar, för det sednare Cayenne och kanske guillotinen. Sådan är Frankrikes nya försyn. Vi beklaga Frankrike, och vilyckönska ej heller dess öfverhufvud. På den väg presidenten beträdt finnes ingen återgång; han måste för sin styrelse och sin säkerhet allt hårdare tilldraga banden, som han pålagt franska folket: han måste tilldraga dem så hårdt, att de en gång brista af sig sjelfva. Vi hafva blott fästat oss vid en enda sida af den nya polisorganisationen i Frankrike, nemligen spionsystemet. En regering vill gerna veta allt, och hon bör veta det, nemligen på hederliga vägar. Det måste derföre vara hennes högsta uppgift att beskydda pressens frihet och den fria församlingsrätten. Låt henne vidare uppmuntra petitionsrätten; genom att fästa ett billigt afseende på de önskningar, som på denna väg frambäras till henne. Sålunda skall en styrelse få manliga, ärliga och tillförlitliga svar på öppet uttalade frågor. Men låt den qväfva den fria yttranderätten, med dragonader spränga misstänkta folkförsamlingar och inrätta den bäst ordnade hierarki af embetsmän, för att lyssna vid dörrarne till. de enskildes boningar, för att misstänka allt, speja och fiskalisera öfver allt, så skall den inom kort lyckas att förjaga all sanning och redlighet ur det allmänna lifvet, och förvandla hela samhället till en verkstad för komplotter och ränksmiderier, hela landet till en mullvadshög, der den ena söker gräfva under den andra, och regeringen sjelf måste för sitt bestånd vara betänkt på att gräfva den djupaste minan, RR — Den sockenstämma som i går hölls inom Jakobs och Johannis församlingar för öfverläggning och beslut i anledning af den väckta SÖ TT HA oa 1 AR KR I PN owe 3 0 .