Aftonbladet – 16 februari 1852, sida 1

och violinqvartetter af Haydn, Mozart och Beethoven, af hr Billet, hr Binfield m. fl. IParis är det deremot fortfarande operan, som företrädesvis åtnjuter allmänhetens deltagande. På dem italienska operan derstädes har den nya prima donnan signora Cruvelli, som sistlidet år i London eröfrade sitt rykte, icke haft en så alldeles jemn framgång. Säsom Maria i La fglia del Reggimento (Regementets Dotter) gjorde hon vid årets början ett halft fiasco, men har dock sedermera åter upprättat sig igen genom en lysande framgång i La Somnambula. Signor Ferlotti, en ny baryton, som på samma opera nyligen med framgång debuterade i Maria di Rohan, bvaruti han efterträdde Ronconi, har sedermera uppträdt i Ernani uti konungens roll på ett sätt, som i förening med den öfriga personalens utmärkta samverkan säges åt denna föreställning af Verdis opera hafva såväl uti sång, som spel och hållning, gifvit den förträffligaste ensemble, som utförandet af denna opera någonsin förr iParis företett. Isynnerhet skildras utförandet af den sista scexen, af m:ll Cruvelli samt hrr Guasco och Beletti, såsom något utomordentligt praktfullt. Den gamla kännaren och konstdomaren Delcluze, som ännu någon gång skrifver en och annan konstkritik, säger emellertid om Ferlottis debut, att det gäller om honom detsamma, som inträffar med alla sångare, hvilka på den sednare tiden hafva utöfvat sin konst i Italien, att nemligen de stora och ständiga ansträngningar, de äro nödsakade att göra för