Aftonbladet – 11 februari 1852, sida 2

togs i England af prins Albert, mötte den äfven i begynnelsen så mycket motstånd der, att den syntes böra duka under för alla svårigheter och omständigheter soma uppreste sig emot, dess framgång. Och det är allmänt er. kändt, att det är prins Alberts mod, ihärdighet, takt och klokhet, som man har att tacka för den stora. planens utförande. Som den nu blef utförd och lyckades, torde det ej vara för mycket då man sagt, att denna exposition är ett medel till:ett allmänt och stadigvarande zodt, och att hela. verlden från Chinai öster, och till Californien och Chili i vester, kommer alt vibrera af. slagen af den industriella verldens hjerta, klappande inom krista!lpalatset i Hyde-parko. ; Kommer en gång en ny verldsexposition å bane, så vill jag önska och hoppas; att det olir en, der verldens poetiska hjerta kan få um att klappa, och upplåta sina lifsströmmar ill ny ingifvelse för alla RE filosofer, tor nandiktare; framförallt tillströjd och fromma ör den stora verldspoeten, som sjunger i hvar nenniskas bröst: vi mena Menskligheten. Då skola vi se. alla land. framstå i sköna, trogna bilder af deras egendomliga natur-scener; der skola vi se middagssolen. öfver tropirkernas urskogar, och midnattens sol öfver nordliga Sveriges fjell; der skola folken på jorden nöta hvarandra och lära känna hvarandra i folkens egna lif, gestalter, drägter, och icke såsom ny, blott i folkens produkter. Ty: Är icke lifvet mer än maten, kroppen ner än kläderne?s 5