Aftonbladet – 6 februari 1852, sida 2

Palmerston på de kontihentala kabinetternas uppmaning vilkorligt lofvat, att de politiska fiyktingarne skulle ställas under något slags uppsigt. Englands lagar fordra, såsom bekant, att hvarje främling, som beträder Englands jord, behandlas lika med de infödda; och denna uppsigt kunde derföre icke tillfredsställa de nordiska kabinetterna, Frankrike, och som man vill veta, äfven grefve Thun i tyska förbundets namn. Dessa fordrade mer, och hotade i vidrigt fall med repressalier mot engelska resande. Lord Granville har nu svarat på dessa reklamationer i en not, hvari han förklarar, att det brittiska kabinettet, hvilket anser hvarje försök att åstadkomma resningar i främmande länder såsom ett brott mot gästvänskapens heliga lagar, icke har någon grund att förändra de bestående lagarne, då sådana förändringar af landets inbyggare alltid betraktas med ovilja. Gästrätten, en af. engelska kronans skönaste prydnader, har sitt bästa värn i sin allmär naste tillämpning, och det vore svårt — sä ges det i slutet af noten — att mot främ(önande angrepp försvara en lagstiftning, som; grundade sig icke på allas likhet inför lagen, utan på ynnest och undseende för det herrskande partiet. Ett stort bomullsspinneri, tillhörigt firman Thomas Ogden et komp. i Manchester, har uppbrunnit, och skadan har blifvit uppskattad till 40 å 50,000-. 5 Våra läsare torde erinra sig, att under sista parlamentssessionen en alderman Salomons såsom medlem-för Greenwich intagit sin plats i-underhuset och deltagit i voteringarne, utan att hafva aflagt .den föreskrifna eden: vid en sann kristens edo. Saken är nu gjord anhängig vid skattkammarrätten, Court of Ezxchequer. Öfver Amazonens förolyckande har-handelsdepartementet låtit anställa undersökning och man har börjat höra :de räddade passagerarnes och besättningens vittnesmål. Det i vårt tisdagsnummeromtalade ryktet, att Krigsångfartyget Furys skulle afgå till Medelhafvet för att hemkalla dervarande krigsskepp, besannar sig så till vida, att den vid Tajos mynning under Commodore Martin staItionerade eskadern är återkallad till kanalen. Linieskeppet S:t Vincent, med 100-kanoner, säges utrustas för att föra amiralsflaggan öfver den blifvande kanal-eskadern. Amiral IDundas afgår till Medelbafvet för att taga öfI verbefälet öfver den der förlagda flottan. ) De agrariska mordförsöken i: Irland; uti Igrefskapet Armagh, hvaribland isynnerhet ett Imot mr-Chambre; vär ohyggligt genom sin råhet, hafva förmått regeringen till energiska åtgärder, och man Bar utfästat belöningar af 1100: och:607 guingerför den som upptäcker brottslingarne. I Irland. värfvas flitigt för engelska armeen. Tvisten mellan machinarbetarne och deras förläggare fortgår ännu. Gatläggarne i Edinburg hafva äfven inställt sina arbeten för, att tilltvinga sig , penny (2 sk. rgs) högre aflöning i-timmen: I London och Manchester hålla sig arbetareföreningarne strängt vid sina förra fordringar och förklara för en politisk feghet att ingå på några eftergifter. Vid ett möte i London den 27 Januari förklarade exekutivkommitteen för den amalgamerade föreningen, att dess affärer stodo ypperligt, latt endast dagen förut influtit 750 och att Jman, så snart de ekonomiska angelägenheterna blifvit reglerade, kunde räkna på 2000 f intägter i veckan. Dessutom har:man redan lyckats. att upprätta s.k. kooperativa verkstäIder, ivhvilka från 20 till 40 arbetare äro sysIselsatta för egen räkning; äfven underhandlar Iman om köpande af en större verkstad, som Iskall inrättas för de på grundfonden anvisade 110:000 och kunna sysselsätta 1000 arbetare Från Liverpool. deremot, Kvarest endast få machinfabrikanter tillslutit sina verkstäder, syInas arbetarne sinnade att ingå på en öfverenskommelse. I Birmingham och Bristol hafva arbetårne hittills förhållit sig neutrala. IDen sista underrättelsen från London, den 28 Januari, lyder, att machinfabrikanterna iManchester dagen förut hållit en församling, för latt. mottaga -berättelsen. af.den deputation, som konfererat.: med: fabriksegarnes.centralförening Ji: Eondon; Det sägesatt deputationen återI vändt med förslag som gör sannolikt. att faI brikerna.komma; att: ofördröjligen öppnas igen: I Centralföreningens i London beslut skulle deIfinitifö fattas, den 29 Januaris Co I Enligt telegrafdepesch har engelska miniJstern i Paris lord Normanby begärt. sitt endtIledigande och man tror, att hans plats såsom Isändebud. hos franska republiken kommer; att Ifyllasaf lord Cowley. I Den oro, som hågra dagar egt rum på börIsen, i anledning af. krigsryktena, har. gifvit rum: för en lugnare sinnesstämning, isynnerIhet som Globe nyligen försäkrat, att det icke lär någon fara för Russelska ministårens. bestånd. Consols stodo den 27 Jan. om middagen 96v, å 96, i PORTUGAL. 1. Man har underrättelser från Lissabon af den !17Jan. Mot förmodan hafva de debatter Ihvartill fullmakternas granskning gifvit anledning, blifvit ytterst lifliga; man fruktar att Icortes i dessa debatter ödt bort de krafter Json bordt sparas för andra långt vigtigare frågor. Emellertid hade deputeradekammaren nu konstituerat sig med hr Julio Gomes da Silva Sanchez såsom president och Jose: Ignacio Pereira Derramado såsom. vicepresident, hvilka af drottningen blifvit utsedda bland de fem personer, som kammaren genom omröstning .tuppfört på förslaget: Hi Silva Sanchez är eh af kabinettets kraftfullaste försvarare; de öfitriga medlemmarne af församlingens byrå skola -itillhöra det liberala-partiet och alla vara red-bara och upplysta män. Regeringen gillade tlalla de af kammaren.för byrån gjorda. valen med undantag af hr da Campos; som den ers , satte med: hr: Pertonay f.d. inrikesminister joch f.d. guvernör öfver Portugisiska Indien. IN ser öre ang JA mn RR RS mt oe mr DD Mm 5 tvno mn mm OV BR OC AA HR Kr RR SS FR EST YA feet fån. an CR -— ORON at NER NA Pg fn FP ENE AA AA jrt kn