Aftonbladet – 6 februari 1852, sida 2

Sa re lusoriska. Det har giort ett lugnande intryck på sin1ena, att Monitören i en meddelad not betämdt förklarat, -det landets tillstånd icke ängre gör några undantagsåtgärder af nöden. lärmed falla följaktligen de ständigt uppreade ryktena om en ny proskriptionslista. I anledning af det Orleanska konfiskationslekretet hafva ytterligare några af konsultativ: kommissionens medlemmar begärt sitt endtleligande. Monitören har äfven officielt medlelat Montalemberts afgång, dock utan att neddela det bref hvari han anhöll om sitt afsked. Redan med förra posten erfor man af en elegrafdepesch, att handelsoch åkerbruksninisteren blifvit såsom särskildt departement uskaffad, och förenad med inrikesministåören, nnehafvaren af-handelsportföljen, hr LefebvreJurufl, har blifvit utnämnd till minister för ulmänna arbetena efter hr Magne, hvars afskedsansökan blifvit bifallen. Det sålunda definitift konstituerade kabinetets medlemmar äro : Abbatucci, justitiePersigny, inrikesoch-handelsBineauy finansSaint-Arnaud, krigsDucos, marinTurgot, utrikesoch Fortoul undervisningsminister ; Lafebvre-Durafl6, minister för allmänna arbetena,! samt Maupas, polisoch Casabianca statsminister. En korrespondent. från Paris: till ;Morning Chronicle säger, att i denna stad öfvertygelsen att man befinner sig nära utbrottet af ett krig blir allt mera allmän. De personern, yttrar korrespondenten, som. äro förtrogna med presidentens åsigter i detta afseende, förklara, det-han ej allenast icke vill göra något för att undvika krig, utan tvärtom skall med tillfredsställelse se hvarje omständighet, som kan gifva en förevändning till: ett fredsbrott. Han Kyser den fasta öfvertygelse; att krigisk ära är nödvändig för konsöliderandet af hans makt, och att säkraste medlet att bibehålla väldet öfver franska folket och särdeles öfver franska armåen, är ätt gifva trupperna sysselsättning, — — Jag vet från fullkomligt säker hand, att presidenten för mnärvarande är helt och hållet upptagen af. tanken på invasionen i England; att han rådfrågat generaler; studerat planerna för Boulogner-expeditionen, mottagit rapporter öfver möjligheten att passera kanalen o:-s: v. Det finnes ingen med Elysåe lierad. person, som icke affekterar att tala rom inväsionen, ej: endast såsom en sak som är utförbar, utan som en -hvilken man ganska riktigt ämnar på allvar försökan, ) Bland de franska flyktingarne i London berättades, att Tuilerierna trädt i underhandling med Changarnier och under vissa vilkor tillbjudit honom att återvända till Frankrike. Man sätter. denna berättelse i ett visst sammanhang med de cirkulerande krigsryktena. Eugene Sue. hade, ankommit till Annecy, enligt skrifvelse derifrån af d. 21 Jan. I Paris gick ett rykte, -att den år 1832 högst ryktbara rättegången om prinsens af Conde död -och till förmån förhertigen. af Aumale upprättade -testamente skulle äter upptagas, samt Louis Napoleon. korama att genomett dekret autorisera revisionen af denna rättegång. Bland: de betraktelser öfver den nya franska konstitutionen, som, förekomma i-utländska blad, förtjenar anmärkas:den: belysning, som -Times, i ett af sina. sednaste nummer, lemnar öfver det sätt: hvarpå: Louis. Napoleon förstått att i, den nya författningen. sörja för sina. egna. ekonomiska fördelar. ; Engelsmännen äro kompetente,. domare: i hvad som rörer. penningeaffärer, och. vi: anföra, derföre följande stycke :ur Times yttrande-i ämnet: En del:af. den nya franska författningen måste. vi erkänna :säsom. ett verkligt mästerstycke. Den är uppenbarligen sjelfva dess kardinalpunkt, liksom tapperbeten i Lykurgi lagbok, jemlikheten i Solöns Jagar och-hierarkien i feodalsystemet. -Behöfvavi väl sägavatt vi.mena:statsöfverhufvudets financiela:ställning? Louis Napoleon har sörjt för sig sjelf .med.en mångsidighet och en,rikedom:i uppfinning, .som :varit värdiga en bättre sak. Det har. blifvit till ordspråk huru-uppfinningsrika äfventyrare äro, hvilka länge med stora planer i. hufvudet och små medel i händerna slagit sig: fram; genonv lifvet, och: om? man kan säga: det: om; någon;: såskan: man;säga om Louis Napoleon, att han vetat att; som det heter, :corriger la fortune, Det sätt hvarpå han:under:den korta tidrymden af trenne är krallat sig. upp från det republikanska anslaget af 600;000 fr. till den hatfkejserliga -civil-listar af öfrer 3;000;000; utvisar: icke ringa framsteg i: konsten: att göra sig penningar. Men i den nya konstitutionen är det icke mer :fräga endast. omspersonliga affärer, han sörjer äfven:för en solit trygghet; Det gifves måhända i hela verlden icke nägon förmögenhet, hvilken är sä säkert placerad :som de summor; hvilka: Eouis Napoleon och hans vänner: behaga låta tilldela-sig af: statens --Så högt) Yvi-ånsskatta, hans talangi:detta afseendejsä ktnna vi dock icke, värja. oss för den misstanke, att ide paragrafer, som stå i något, äfven det aflägshaste, förhällande till hans inkömster, flutit utur.. den mans (Foulds) penna, med hvilken han, som bekant är, gjort sä vidtomfattande affärer... Det är möjligt att dessa författningsparagrafer redan länge utgjort: en väsendtlig beståmdsdel af dessa: intressanta ; affärer, gått frän hand till hand, warit fördelade i aktier, förvandlade i interimsobligationer samt stigit och fallit i kurs allt efter de vexlande utsigternå för framgängen af den kejserliga sammansvärjningen: --44 I Alla dessas penningeangelägenheter skola :ej ordl nas-af folkrepresentationen utan. af senaten, och det!l är alltför: väl bekant huru. Louis. Napoleon vetat ställa 4 så till att han har denna.korporation helt och hället; i sina händer. ; Efter de fluktuationer i kursen å statspapper, som vi ofvan omnämnt, noterades den.291 anuari: Femprocents 102.095; — treprocents 65. BELGIEN I ; mm: ka — at AV YR PR AN ft — AE fä RR YO mo NYA AA AA Mm ee MM 19 AA kim MM i re Få Från Brissel skrifves. under den 27 Jan, att förre franska representanten Carnot genom; hr:v. Humboldts : bemedling af konungen i Preussen erhållit tillstånd att uppehålla sig He hans stater. Ett rykte att Carnot skulle blifi vit förvisad från Belgien förklaras ogrundadt.. Han har helt och hället af fri vilja lemnat! landet. HOLLAND. 3 Generalstaternas andra kammare har den 27, Jan. åter bönriat sina arbeten ach mottacit SR