Aftonbladet – 4 februari 1852, sida 1

vannämnda engelska tidningens korrespondenter i allmänhet äro, och det syntes oss för ingen del ötroligt att den fränskäå presidenten efter sin lyckade bandling af den 2 December kunde hafva fattat tillförsigt nog att med em gi vända sig till Europas furstliga eller till och med kungliga hof. Då Vv emellertid sågo Times: artikel reproducerad icke allenast iåtskilliga tyska utan äfven i norska tidningar; ansågo vi oss ej längre berättigade att undanhålla den från våra läsare, och vi meddelade ett utdi:ag deraf utan -alla reflexioner, i hopp att från den officiella sidan af pressen se den deri uttalade förmodan vederlagd. Detta hopp har nu blifvit uppfyldt, i det Svenska Tidningen, om hvars fälla kompetens ätt yttra sig i dylika grannlaga ämnen, vi aldrig hyst det ringaste tvifvelsmål, i dagens nummer upplyser, att dess redaktion i detta afseende skaffat sig säkra underrättelser och med. full tillförsigt anser sig kunna försäkra, altt detta rykte saknar allanledning. Äfven vi hade h s att detta skulle vara händels:n, och det är oss derföre en stor glädje tatt nu ur föllt tillförlitlig källa kunna meddel:r våra läsare bekräftelsen på hvadt vi förmodåt och önskat. AA — Det, som i denna stund. tilldraget sig i vårt brödreland Danmark, är Vika nedsikende för hvarje vän af folkfriheten, som det -å andra sidan är läforikt, för bedi imande al den nuvarande: europeiska reaktione 18 körakter, Man bör ständigt våra konserv. Yive förkunna, att denna reaktion är helt natur: ig och endast. framkallad genom det liberala pa rtietspoliti ska utsväfningar och de vådor för san ället,, som derigenom uppkovpimit. Nå väl! Här finna vi ett land,, der: ingen skall kunna upptöcka ett spår af. extravaganser. Det dansa folket har raycket ordentligt och grur.dligt genomgått alla klasserna i den sociala och politiska utvecklingens skola. Det finnez få nationer i Euro; som ,kunna förete en högre grad af -politisk bildning och allmän anda; Efter det upplyste regenter sedan detta ärhundrades början förberedt den konstitutionella friheten, proklamerades denna sjelfmant för fyra år sedan af en frisinnad konung, :som i. samråd med utvalda af folket uppgjorde och stadfästade en sådan sannt Hberal författning, af hvilken det danska folket geriom hela sin historiska utveckling: ec sin loyala karakter gjort sig så väl förtjent, Danska folket har allt framgent visat sig värdigt: denna författning. -Holsteinska ridderskapet och prelaterna; som fruktade, att deras förhatliga välde i Danmårk ochi sfnnerhet i Slesvig nu:skulle nå ett slut; gjorde uppror och Tyskland ka tade härmassor mot Danmark, för att åt det stora fäderneslandets och dess blifvande marin vinna detta land. eller åtminstone Slesvig. Det skall ej skele svor Danmarkskonung och hela folket unprepade jublande denna ed; Under Prenne års heta .strider; under utomordentliga nödor; svårigheter och uppoffringar, har-danska folket med exempeilös enighet och härdighet visat sig stå såsom en man bakom ordet. Den danska saken SPgrade. Både under striden och efter segrep. begagnade folket sin liberala förfättning md den yttersta grad af moderation. Folkyepresentationen gjorde allt för att understödja regeringen, den visade en ytterliggrad af finkänslighet i Fö om allt, som kunde försätta regeringen i den ringaste förlägenhet, och till och med då det började blifva. alltmera uppenbart att ministrärne mera våfva akt å hvad man tänkte och önskade i Wien. och Berun un je Aamcka riksdagen. visade den dock ett outtröttligt tålamod Uli er märkvärdi annlagenhet. Och DR hvilka äro frukterra af segren, af uppoffringarne, af moödera!Gonen? Jo, segervinnaren betraktas såsom wore han i-grund besegrad. De danska mimnistörerna hafva den ena efter den andra blifvit alltmera insnärjda i en förrädisk diplomatis rät och nu påtvingar man Danmark Ika hårda vilkor, som de hvilka kunnat ifrågakomma, om tyska armåer segrande intågat i öpenhamn. Österrike och Preussen föreskrifva Danmark huru det skall ordra sina inre förhållanden; de påbjuda ett helstatssystem, som icke kan genomföras, utan att Danmarks grundlag kränkes. Danmark skall nedsjunka till en provins i helstaten, som synes ämnad att hädan efter blifva envasall under Tyskland, och att mottaga ständiga ordres från Wien och Berlin via Kiek Och Slesvig, det danska Jandet, för hvilket så mycket blod utgjutits, ställes under: tysk styrelse. 4 åG Ock7 de, som stå i. spetsen och tgöra ledarne för allt detta, äro de upproriska holstelnska prelaterna och ridderskapet, Inom sjelfva Danmark finnes ingen egentlig reaktion: Der finnes visserligen ett junkerparti, men detta saknar all betydenhet och dessa enda representant i folkethinget framkallar ett olympiskt löje öfver hela landet då han någongäng i folkethingssalen tager till orda. Den yttersta högern i landsthinget har genom. Biechingberg m. fl; på ett kraftfullt sätt uttalat sig för: grundlagens upprätthållande och afvisande af tarmaktemas dOrättmätiga fordringar. Här förekomma icke en mängd af liberalismens renegater, såsom i Frankrike och