Aftonbladet – 30 januari 1852, sida 2

på den der linans. Vi båda gjorde så vi aktertacklet, under det att två andra stodo vic förtacklet. Vi lyfte båten med folket deri upj ur falsen, och sedan allt var gjordt klart, steg jag öfver relingen och sköt ifrån, då båter började sänka sig. Den andra kuttern hade vid samma tic knappt nått vattnet förrän en häftig sjö träf. fade dess bog, och då skeppet reste sig i följd af vågsvallet, lyfte det båten lodrätt vid aktertacklet. och vräkte ut hela den olyckliga besättningen utom två, som skrikande hängde sig fast emellan tofterna. Å Lågorna rusade nu fram mot kajuttrappan med sådan häftighet, att de nådde de båda personer, som voro sysselsatta med att fira örtacklet på vår räddningsbåt, och brände året i ansigtet på en af dem, som då genast roppade i båten, åtföljd af mannen vid akteracklet. Jag sprang från relingen och äntrade 1t efter tacklet ned i båten just som den nådde altnet, och då den andre mannen vid föracklet hade gjort detsamma, gaf jag tillsäelse att lägga ut. Håll il ropade en at hatroserna, som hade vida mera själsnärvaro. Håll: undan! Om vi drifva under kuttern, kall.den krossa oss. Lägg nu ut,, sade han, ch vi voro loss, under det att det förlorade keppet ursinnigt störtade framåt, en lekboll ör trenne elementers förenade raseri, såsom g i min anmärkning till mr Best så sorgligt ade anat. . Men långt högre än det rytande raket af: vind och väg och eld, skallade nöd-J. pen från de hjelplösa lidande om bord på en olyckliga Amazon. j