Aftonbladet – 29 januari 1852, sida 2

trodde icke på uppriktigheten af håns förslag, utan misstänkte att han ville vinr a tid till dess Bem komme tillbaka. Kossuths sednare bemödande för en försoning misslyckades, och slutlig en resignerade styrelsen, då svårigheterna, 5m hopade sig i dess väg, blefvo alltför styra, Den 11 Augusti 1849 uppgjorde Gö gey målet för sin äregirighet. Han blef distator, men det var för sent, Om aftonen samma dag skref han till den ryske generalen Rudier och den 14 öfverlemnade han alldeles obetingadt sin arme.24,000: man stark, med 144 kanoner; I ryskt våld. Denna armås känslor, sedan förräderiet blifvit: kungjordt; Kunna förstås men icke beskrifvas. Görgeys nästa steg var att skrifya till de ungerska generalerna och uppmana dem att följa hans exempel. De som gjorde det fingo med lifvet umgälla sitt fel, Klapka vid Komorn emottog ett bref, som andades känslor af den skenbart renaste patriotism. Han följde ej det råd som deri innehölls, och räddade på detta sätt sitt och sina kamraters lif. i Af generalsoch stabsofficerare, som Görgey anbefallt åt czarens ädelmodx, eller m ed andra ord sände genaste vägen till stu ;stocken, föllo 12 på en dag, den 12 jktober. Dessa voro generalerna Beeay, Av ch, Torok, Labner, Pöltenberg, Joseph Nagy-Sandor, Knezies, Leiningen, Dara-Ja ics, Kiss, Dessewfy. och Lazar; de dogr, under händerna på Haynaus bödlar, men teras mördare var Arthur. Görgeys Och Görgey sjelr, offret för sin egen äregirighet; misstär.kt, bevakad, i dubbelt mått bållen för en förrädare af dem som skördade frukten af hans förräderi — han lefver nu föraktad, tillintetgjord, obeklagad, af de smulor som af despoternas nåd räckas honom till lön för hans brott, och förr eller sednare torde den tid komma, då han i en ännu fruktansvärdare mening för försona det myckna ragyariska blod, söm för hans skull flödat öfver österrikiska schavotter.