Aftonbladet – 29 januari 1852, sida 1

Article Image
och med ovisshet: skådade: framtiden till möstes. då 2 sHvem skulle då -hafvas trott attlviinom dennamånad skulle; hafva öfversattö Donaul och befriat: största delen af: vårt: sköna land från den trolösa dynastiens ok? Våra tappras ste män hade icke. vågat hoppas det med all 7 deras värma förtröstan på: den. cheliga. saken. Meii patriotismens värme -genomeldade? våra bjertan och edert. mod ställer: sig .med-maks-.; ten af millioner: emot fienden. piols J hafven segrat två gånger å rady och j: mästen ännu ytterligare. segra. , Ihågkommen detta när .iåter. gån. i striden. ildvök Isene Många af oss: tro att. vi redan tillkämpat oss framtiden, Låtom oss icke bedraga oss; detta .; krig skall icke inskränka: sig. till Ungern . och Österrike; det skall blifva ett europeiskt krig. En strid om menniskoslägtens heligaste naturligaste rättigheter, emot det allmännatyranniet. Och i.detta krigskall folket aldrig. låta besegra sig. Ihågkommen detta när i åter. gån i striden.n Proklamationen 1. sin helhet för lång att här intagas, är allvarlig och vältalig, och slutstrofen i hvarje period: Ihågkommen os. s. v. frambringar en! egen och icke ringa eftekt: Kossuths första politiska hufvudfel var oafs bängighetsförklaringen den 14 April. Efter slaget vid. Gödöllöh den 7 April frågade Kossuth Görgey, huruvida man kunde lita på armåens understöd i händelse man förklarade. Ungern oberoende. , ; Det vore absurdt, svarade Görgey, om vi, för det vi. besegrat fienden i två drabbningar; trodde oss hafva besegrat Österrike och trygs gat Europas frihet. Det andra politiska hufvudfelet. som Kossuth begick var ordern att anfalla Ofen. Görgey knotade högljudt och sade att:-allt var förloradt genom detta strategiska misstag, men : befallningen var positiv, dess afgifvande var enligt hvad man allmänt känner utverkadt af den fruntimmerskamarilla som omgaf. presidenf-guvernören. Fruarne Kossuth, Messleny; Gayon och kompani önskade. hålla sin stat i kungliga slottet i Ofen, och detta måste åstadkommas genom hvilka medel som helst. Görgey uppfordrade generalmajoren och fästningens kommendant, Hentzi, att gifva sig. De sista orden af dennes svar lydde: nJag be,

29 januari 1852, sida 1

Thumbnail