Aftonbladet – 28 januari 1852, sida 3

; böckernas uselhet, och man TE bruntmärka deras 1 författare och förläggare, huru mycket man vill — man skall ändå aldrig kunna stäfja deteländiga .iskrifvandet så länge det usla snacket är tolereradt ibland bildade eller borstadt folk, så länge de usla , Ilitteratörerna kunna säga, att tusental ser och prata gerna Om sämma uselliet, hvaröm de skrifva. Mätte svensken derföre kunna Bbortförvisa från sina större och smärre samqväm allt omoraliskt och rätt snack, och han skall slippa att se sitt sköna modersmäl användt vid författande åf äsla Kitterära arbeten, hvilka ej endast sprida sin moraliska pestsmitta medan de ännd ärö färska, utan i en fräfätid, då de redan äro unknä, komina att stå som ett övederläggligt nej, då 19:de seklet inför historiens dömStöl vin reklamera sin rätt att räknas bland bildade tidehvart. Jag skulle vilja ega förmäga att sattå alla penöor i rörelse till protest emot det usla skriftställeriet, och alla tungor emot det usla snacket. DEt skule då shart blifsa nästan slut med båda delarhe, ånsköot månget konversatiöns-lejon finge tiga är brist på öfs ning att tala om det som är gödt, skönt och nyttigt. Det skulle blifva slut; säger jag, ty Saken är afdea beskaffenhet, att om menniskorna blott blefve riktigt klart gjorda uppmärksamma på deh rätta beska heten af det smuts, hvarmedde sölat sina läppar, skulle! de snärt sky den som ef styggelse och Rad kort meddela sin afsky till mänga andra. Frågar hägon hvar vi tagit vär erfatenket, så sväre vi, att vi tagit den nära och fjerrån, i gär och i dag, och att vi blott velat säga den goda ällfraänheten, att den råa samtalstonen är upphöfvet till den Jusla litteraturen, och att denna litteraturs författare : allmänhet blott nedskrifvit eller inprotokollerat hväd alltför mänga talat. (Kalmarposten.) Man hör ofta påstås, att fabriksanläggningarna Ismäningom uttränga all husslöjd och mängen fördömer af denna anledning fabrikerna, utan att besinna ; le stora fördelar de erbjuda i ersättning -för dessa förmenta olägenheter uti att de lemna förnödenhetsukrtiklär: till ojemförligt billigare priser än husslöjden och följaktligen göra dem allmännare oeh äfven för mindre bemedlade tillgängligare. Att likväl ofta fåbriksindustrien räcker en välvillig hand ät husslöjsen har man ofta haft tillfälle att se, t: ex. bomullsspinaerierna åt bomullsväfnaderna säsom husslöjd. Intressenten i Almedahls nyligen. anlagda linspinneri vid Götheborg hr Wesslau har på samma sätt velat uppmuntra linneväfnaden säsom husslijd, och vi göre oss ett nöje af att här nedan medela det tillkännagifvande hav i dettå afseende lätit utgå, iförbigäende anmärkande det vackra och industriell täflan väckande uti den pristäflan han dermed ställt i samband och som, dä saken blir allmännare känd och begruniad, icke torde sakna inflytande i de nordligare; relan af gammalt för skicklighet i linneväfnad utmärkta orterna. Tillkännagifvante : Undertecknad, delägare uti Almedahls Mekaniska Lin-Spinneri, här för att, om vRöga är, till sitt ordna anseende höja svenska husslöjden af Linneväfnad, beslutat: att till-eft antäl af ett eller högst vä hundrade välkända och med nödiga bevis om god frejd försedde persöner, frän hvad ort som belst inom viket, men synnerligast inom Hallands ock Elfsborgs Lät, aftemna finåre och gröfre lInnegarner af primå ivalite til väfding, af 36 tums breda TLärfter; mot förbindelse ä min sida, att, utom den tillräckliga, här nedat specificerade arbetslönen, jämväl, för de finäste, vättre och bäst väfda lärfter utdela följande prisbelöaiogar, hvilka bland: hundfade stycken tillkomma femtio, sälunda att De 5 st. allrafinaste, bäst väfda lärften om 36 tutis bredd och minst 100 alnars längd, prisböFönas hvärdera med bko rdr 16: 32 sk. : pr ko LEDA Sr 10-6K, 10 näst efter de: finaste bäst änsedda -tärften med samma bredd och längd, hvardera bkordr10 er! sb! s mr. a Vidare för de derefter följ. 135 med samma bredd oeh längd . hvardera -5 rdr per 175: — w samt slutligen 20 som af prisbelöniog kunna anses förtjenta ... . hvardera bko rår 2 per st. 40: — S:ma premie bko rdr 298: 16 sk. Tiil prisdomare blifva utsedde och kallade aktningsvärda personer, hvilka sanimanträda i Götheborg den 18 Maj 1852. 3 Å E Garnet kan när som belst uttägäs, äfvensom lärf. :erba mot fäfvarelön inlemnas, säväl Hos mig här i Götheborg, söm hos kommissighärerne -i Landsorten, (i Gefle hr I. D. Poppelman). Väfverskorna : erhälla, när lärftet inlemnas, ett avitto, upptagande styckets ordnisgsoumnier, längd och bredd, som i deras närvaro deråutsättes. För att försäkra de täflande omall möjlig rättvisa och prisdomäarnes oväld, uppgifvesickeväfverskorhas namn vid besigtningen, utan kommer endast styckets nummer att ligga till grund, samt voteriog öga rum i alla de fall dä prisdomarne ej äro fullt eniga, och det ötver besigthingen förda protokollet i allmänna tidningar intagas. Alldenstund det, för att åstadkomma en jenim och vacker väfnad, är lika nödigt, att väl förstäj som sorgfälligt bemöda sig, att väl bereda linnegarnet, utlemnas detsamma obykt; likväl göres undantag; säväl för sädane .ensamme personer inom Hallands och Elfsborgs Län, som sjelive sakoa utrymme för beredningens verkställande, som ock för fattiga familjer, hvilka dertill ej hafva råd och lägenhet; dessa erhålla bykt eller beredt garn hos Fru Wilhelmina Nordliog i Björlanda, Inspektor Carl Wessberg på Rossared och hos undertecknad. Beredniogen af linnegarnet verkställes medelst 4 å6 dagars vattenläggning, 2:ne gängers kokning, 3 å 4 timmar hvarje gång, i ren och: klar asklut, sköljning i kallt vatten, samt I å 2 gänger vanlig . bykning. De lärfter, som blifvit väfda af obykt eller mindre väl beredt garn, kunna ej i pristäfliogenupptagas. På det hvar och en må biifva i tillfälle för sig sjelf beräkna, huruvida det är mödan värdt, att för egen räkning eller till afsalu idka denna husslöjd, bifogas den pris-courant, enligt hvilken dessa Jinaegarner försäljas. (Den finnes att tillgå hos hr Wesslaus kommissionärer och utelemnas här för brisstande utrymme.) 1 händelse detta mitt försök med välvilja omfattas, xomma dessa prisbelöningar i utvidgad skalaatt förnyas nästkommande är. Väfvarelön . För 1 aln Lärft väft af N:o 40 betalas 5 sk. r:gs. 100: — 2 I d:0 45 D 5 1 d:oa 20 7 1 d:o op 00 8 1 d:o 60 9 b I a d:0 a 65-—70 10 . Götheborg i November 1851. H. H. Wesslau,