Aftonbladet – 28 januari 1852, sida 3

SLANDADE AMNEN. OM DEN USLA LITTERATURENS URSPRUNG. En tidskrift har förklarat öppet krig på lit och död emet den usla tryckta litteraturen, och ho vill ej vara. med i den striden, om ock blott som en ringa vapendragare; men man har. förgätit nämna om en innu digrare litteratur, en litteratur af 1000-tals volymer, som utkommer dagligen, i tillökta och förbättrade upplagor, i stundom prydliga, stundom pältiga omslag, som fås för intet i salonger och på krogar, bland doftande mndar och smutsiga rännstenar, hvars författare ej begära annat honorarium än bifallet eller det egna produktionsnöjet, och hvartil! hufvudsakligen männen men stundom äfven qvinnorna lemna sina bidrag — en litteratur, som i skadlighet vida öfverträffar alla kalendrar för ungkarlar, och som är rot och upphof, fader och moder till all annan litterär uselbet: — vi mena, de tankar, som ej tryckas, men blott uttalas, d. v. s. hvadsom i dagligt tal kallat uselt snack; ty detta är den tryckta uselhetens orena källa: endast genom det usla snackets demoraliserande inflytande har det biifvit möjligt, att göra menniskorna så räa, ätt de: ve lat nedläta sig att blifra afrämare till den tryckte sell eter, hvilken i sid ordning sedän närer sin faVi vilja väl ej pästå, att nutiden i detta afseende försyndar. sig mera än förflutna tider; ty vi känna ej så noga hvad som fordom blifvit sagdt; men om man-skulle-döma af det skrifna ordet säsom ett fixe. rande af det talade, så måste vi erkänna, att vi p de sednare decennierna betydligt sjunkit. Vi vilja ock blott bedja våra värda läsare gifva akt på den konversation, som brusar omkring dem, på källare, vid bord, i salonger, bland smärre grupper, ja i enskilda samqväm bland alla äldrar och ständ. ZLyssna, oförmärkt, om du ej är en känd snackare, der samtalet är lifligt och intresset tyckes spändt, och du skall finna, att det är någon uselhet, som debatteras, slukås; och appläderas. Du ser nägra män med namn i ett lifligt samtal, och du tänker i dir enfald: de tala om konst, litteratur, frihet, fosterländskärlek och menniskoväl — du närmar dig dem, för att få deltaga i den trefliga debatten — — oc: du blir undfärgnad med en usel historia, mer eller mindre slipprig. Närma dig dessa eleganta herrar med glänsande frackar efter nyaste parisersnitt, och du skall få höra samma historier och samma glosor, om du kanske nyss hörde af -hambusarne vid brobänken, blott med den skillnad, att dessa sednare ej voro fullt så högljudda; — mähända derföre, att de ej voro så säkra på sin goda ton. — Du går ombord på en ängbåt, träffar der en man, fin och ärbar att se pä, med rena manschetter och nyputsadt skjortbröst: du närmar dig honom, börjar tala om kommunikationer och sjöfsrt, handel och industri, Jenny Lind och Kossuth i London, och du kommer oftast att förvänas öfver den värma och liflighet, hvarmed han deltager i samtalet genom de betydelsefulla orden jaså och gubevarss i tusen nyanser. Men börja. blott att tala om Bacchus och Venus m. i den usla tonen, och du skall finna att ögat och att tungans band blir löst, han blir qvick, utande och glad, ty han rör sig i ett element, han är van, stär det gunås allt för ofta till; och här är jan till den usla litteraturen, orsaken till dess uppkomst och framgång. Man mä framhålla de usla!