Aftonbladet – 28 januari 1852, sida 1

PR TS NE ten att väga facta mot hvarandra och undersöka deras inre halt och betydelse. ; Den stora majoriteten för Louis Napoleon är visserligen ett factum, så till vida som den finnes i Monitörens spalter, samt blifvit högtidligen proklamerad och firad med Te deum. Men i afseende på den verkliga stämningen Jöch opinionen i Frankrike har den för oss icke någon stor betydelse. Se kär i yttersta korthet de skäl, hvarpå vi Igrunda detta omdöme. Omröstningen var icke fri; den utgjorde en förfärlig karrikatyr på allmän omröstning. 1 Genom list och öfverrumpling var armeåen I förut vunnen och stod slagfärdig öfver hela IFrankrike. Var under sådana förhållanden godkännandet af våldsgerningen frivilligt, då är det också ett frivilligt medgifvande som en resande; sedan han blifvit bunden och känner dolkspetsen mot sitt bröst, gifver stråtröfvaren, att sätta sig i besittning af hans egendom. Pressen var förstummad, med undantag af usurpatorns organer, som ifrigt sysselsattes ;Imed att skrämma alla vankelmodiga sinnen med de mest vidunderliga tyktens All opposition var undertryckt; hvarje oppositionelt yttrande bestraffades med fängelse och deportation. Allt gjordes för att försvåra aflemnandet af nejröster. Under det tryckta jasedlar i ofantliga massor utdelades och utströddes, upprestes tusen svårigheter för den icke skrifkunIniga delen af folket att votera nej. Det fanns under förhandenvarande förhållanden intet alternativ uppställdt mot ett godkännande af våldet; bakom ett nejvotum låg lett oöfverskådligt dunkel, en förfärlig strid; Itanken härpå måste utöfva ett stort inflytande på alla fega, alla makliga och alla, hvilkas materiella interessen genom oroligheter skulle skadas. : Och ändock funnos, efter sjelfva den offi ciella uppgiften, öfver 640,000 män, som meIdelst sitt nejvotum förklarade sig redo att kämpa på lif och död mot militärdespotismen, och man kan vara öfvertygad om, att bland Idessa befann sig den kraftigaste och mest intelligenta delen af Frankrikes befolkning. Men härtill kommer, att voteringen saknade all kontroll. Sedan alla personer af någon sjelfständighet nyss förut blifvit aflägsnade från sina sysslor, handhades den helt och hållet af Louis Napoleons kreatur, som hade allt latt förlora i händelse af hans fall. Efter voteringens slut blefvo urnorna icke förseglade, utan stodo till följande dag, då luppräkningen af rösterna skedde, åtminstone på flera uppgifna ställen utan all tillsyn och kontroll. I flera städer i södra Frankrike hafva flera hundrade personer genom samtal med hvarandra utforskat, att de alla voterat nej, då deremot omröstningsprotokollet endast företett 4 eller 5 nejröster. Följande af den engelska tidningen Ezxaminer gjorda beräkningar i anledning af omröstningsresultatet sakna icke interesse: En bland de sällsammaste företeelserna i Frankrike vid denna tid är den, att Louis Napoleon kan vilja försöka inbilla folket, att han erhållit öfver 7,400,000 jakande röster. Att han söker bedraga verlden i detta som andra hänseenden är ganska naturligt; vi förundra oss endast; att ban så fullstän digt förgätit det räd, som gifves af lögnaren i fabeln vätt aldrig lemna sannolikheten ur sigtea; ty han har härigehom gjort det möjligt för hvar och en, som l gör sig den mödan att jemföra hans siffror med dell statistiska uppgifterna öfver den franska befolkningen,!q att upptäcka bedrägeriet. Enligt den officiella berättelsen i Monitören skulle voteringen hafva utfallit på följande sätt: Ja. vv VT A90,216. NejsE eg segt att tt 040, TOT. Kasserade.s vo so 36,820. Summan af voterande: 8,116,733. Befolkningen i de 86 fransyska departementernale uppgick, enligt sednaste folkräkningen af är 1846, till be at 85;401,761. Hvarifrån afgär Corsica, som 1 icke var inbegripet i omröstf ningen . . . ss s so 230,271. 35,171,490. Af dessa äro nu !, män om 20 är och derutöfver. . . . 8,792,972. Härifrån bortgå vidare de mellan 20 och 21 är eller enl. tabellerhä vv avibed 303,500. Återstå alltså: 8,489,372. säsom det högsta antal af röstberättigade valmän eller blott 372,599 mer än de som skulle hafva röstat, så att blott en valman bland hundra skulle hafva afhällit sig från omröstningen. Mer än fjerdedelen af Idet ofvannnämnda antalet bestär af män öfver 85 är Joch man kan väl antaga, att de flesta af dessa icke röstat: Härtill komma ännu de sjuka och de personer, som på valdagen icke befunno sig idet distrikt, i hvilket de blifvit inskrifna. Efter en mycket mättlig beräkning skulle alla dessa ätminstone absorbera det anmärkta öfverskottet af 372,599. . Men nu kommer dessutom den talrika klaes af personer, som af grundsatts afhållit sig från omröstningen och somendast i Seinedepartementet utgjorde 96,819 af de i detta departement inskrifna 384,049. Om man antager denna proportion såsom norm för hela Frankrike, så skulle deras antal som afhällit sig bli ansenligt och blott 6,403,509 återstå, såsom det största möjliga antalet af voterande eller 1,713,264 mindre än den af hr Bonaparte uppgifna siffran: Antalet af nejröster uppgifves af Moniteuren till 640,737, af hvilka 96,511 ensamt i Seinedepartementet eller en bland tre voterande, hvaremot i hela det öfriga Frankrike nejrösterna blott skulle utgjort 544,226, så att bland 20 valmän blott en skulle voterat nej! Credat qui vult! CA RM a fåt p—fom oman i — I anledning af en till K. M:t ställd skrift från direktionen för det bolag, hvilket genom aktie-teckning bildats för anläggning af en jernväg mellan städerna Örebro och Nora, dervid direktionen anhållit dels om oktroy för -bemälde bolag att, i enlighet med de af öfverstelöjtoanten grefve A. E. von Rosen uprrättade, samt derefter af civilingeniören Tottie öfversedda, och i vissa delar förändrade ritningar och förslag få bygga jernväg mellan nämnde städer, dels om rättighet att inlösa det jordområde, som för jern-! banan blefve erforderligt, samt slutligen om tilistånd ji att i Riksgäldskontoret få på vissa terminer lyfta de då för ifrågavarande jernvägsanläggning af R. Ständer!