Aftonbladet – 26 januari 1852, sida 1

STOCKHOLM, den 26 Januari. Intressanta rättsfrågor anses i alla bildade länder såsom värdiga föremål för allmänna uppmärksamheten. Vi redogöra i dag för en sädan fråga. Hos Rikets Ständers justitieombudsman hafva nemligen sjutton. stentryckare och koppartryckare från hufvudstaden ej längesedan anmält, att kongl. bibliotekarien Arwidsson, i egenskap af chef för kongl. biblioteket, hos justitie-statsministern påyrkat, att de enligt tryckfrihetsförordningen måtte åläggas, att, i likhet med hvad som gäller för boktryckare, till kongl. biblioteket gratis aflemna ett exemplar, eller s. k. arkivexemplar, af allt hvad som de låtit från sina tryckerier utgå, och sor de anse detta yrkande strida emot tryckfrihetsförordningens stadganden, hafva de päåfordrat justitieombudsmannens skyddande mellankomst och beifran i saken; hvarjemte tillkännagifvits, att justitiestatsministern, i anledning af ett emot två af nämnde industriidkare förut gjordt enahanda yrkande, genom utslag, som icke blifvit öfverklagadt, redan förlidet år förklarat, att de två sistnämnde voro pligtige att af allt hvad från deras stentryckerier utgifvits eller utkomme och lades under allmänhetens ögon, lika med boktryckare aflemna exemplar till kongl. biblioteket. Frågan rörer för närvarande endast hufvudstadens stentryckare och koppartryckare, men sakens utgång inverkar naturligtvis på alla andra idkare af berörde yrken i hela riket, emedan hvad som kommer att gälla för hufvudstaden, också måste tillämpas på andra orter. Saken är derföre icke utan vigt, helst den innefattar en tolkning af grundlag. Om man håller sig till sjelfva grunden, hvarföre tryckfrihets-förordningen förpligtat vboktryckaren, att aflemna arkivexemplar till det kungliga och flera andra biblioteker, så synes det rättsenligt, att aflemnande af hvad som tryckes genom steneller koppartryck, lika väl sker som utaf bokpressens alster, helst från det lithografiska trycket mycket kan utgå, som är lika vigtigt för allmän kontroll och lika intressant för allmänna samlingar, som en del af boktryckarens produkter; men här är fråga om en grundlag, som endast får tillämpas efter ordalydelsen; och detta förändrar saken. I 11 mom. 1 åberopade förordning stadgas: Af allt hvad som tryckes vare boktryckaren pligtig att ifrån upplagan aftaga och utan betalning aflemna så mänga exemplar, att justitiestatsministern, de under riket lydande universiteter, kongl. bibliotheket, riksarkivet och vetenskapsakademien erhälla ett hvardera. Är nägot verk ätföljdt af kostsammare plancher, må sädane dock endast för kongl. bibliotheket ovilkorligen aflemnas. Här nämnes uttryckligen endast boktryckaren, men icke något annat slag af tryckare. Uti 2 mom. 4 berörde förordning utsättes straffpåföljd för uraktlåtenhet att afleverera omförmälde arkivexemplar, och dervid nämnes också blott sboktryckares. Deraf bör följa att dessa stadganden icke kunna tillämpas emot några andra än boktryckare, ehuruvälij på ett annat ställe, I mom. i 2 af förordningen, yttras, att under ordet skrift, som i! förordningen nyttjas, skall förstås allt hvad,: genom tryck, under allmänhetens ögon läges, utan att der göres någon inskränkning ill boktryckerierna. En serskild omständighet, som ej får förbises, är att vid sistlidne riksdag afslogs en föreslagen och från föregående riksmöte hvilande förändrad redaktion af ifrågavarande 11 mom. 18 tryckfrihetsförordningen, hvilket enligt detta förslag skulle bland annat innehålla, att paf allt hvad som tryckes, ehvad det är genom bokpress, stentryck eller annorledes, ochi som bok eller skrift utgifves, skulle boktryckaren eller egaren af pressen vara pligtig att af-! emna arkivexemplar, äfvensom att då något! verk vore åtföljdt af plancher, som detsamma ett eller annat afseende förtydliga eler förklara,, borde plancherna likaledes utan betalning insändas. Detta förslag föll, enligt hvad vi erinra oss, ust emedan det skulle pålägga andra tryckeri-. ss MTRL IE SRA Bot DTI Yt kt PDT ANS TETSSPSSEAISPSVERDTESENE