Aftonbladet – 24 januari 1852, sida 1

Svenska Tidningen har i dagens nummer fästat sig vid några åsigter om behörigheten af en begränsad konungamakt, som en ädel och högt värderad författarinna uttryckt i Aftonbladets följetong. På samma gång som vi betyga vår förbindelse för den ton afaktning och grannlagenhet, som genomgår denna artikel, hvars sakrikhet och klarhet har rätt till erkännande äfven å olika tänkandes sida, vilja vi till närmare betraktande upptaga några af de deri yttrade tankarne; det fäller -oss-insatt ämnet är vigtigt nog för att förtjena betraktas på båda sidor. Vi hafva intet uppdrag att träda inom skrankorna för vår värderade medarbetarinna, men hennes åsigter sammanfalla 1 afseende på det ifrågavarande ämnet så: nära. med våra egna, att vi i viss mån anse oss berättigade att våga ett försvar för hennes yttranden. Det är icke fullt ridderligt att alltför strängt hålla sig till enstaka uttryck hos en författarinna. Då hon yttrar sitt bifall öfver den engelska konstitutionalismen, derföre! att republikanska institutioner här lyckats bättre än i sjelfva republikernav, så tillägger-Sv. T. i en litet. försåtlig -parenthes: Frankrike — eller menas äfven Amerika, hvarifrån förf:n sednast kommit? a Denna fråga kan ej vara uppriktigt menad: Sv. T. vet alltför väl att det emellan institutionerna i det monarkiska England och det demokratiska Nordamerika råder mycket större öfverensstämmelse, än mellan den franska och den nordamerikanskarepublikanismen. Den anglosaxiska folkfriheten:är i grunden på båda sidor om Atlantiska oceanen byggd på samma säkra fotfäste, aktning för individens rätt, så länge han ej våldför andras rätt, och på den mest oinskränkta sjelfstyrelse. Om ej den här använda pluralen kunde. betraktas. såsom en figure för-att-gifve-styrka åt framställningen, hvarföre: ej heldre tänka på andra republiker, som finnas och funnits i Europa, på det Schweiziska Edsförbundet, med dess många stock-konservativa elementer, och på de förolyckade republikerna i Romsoch Ungern? I sammanhang dermed tillägger Sv. T.: pRepublikanska institutioner böra således råda i en monarki! Kan det vara naturligt, föråuftsenligt? Hvilken karakter skall. dä vara den: egentliga i republiker? Om hufvudsaken ligger i formerna, icke i väsendet, så har Ludvig Napoleon ej orätt, dä han infört enväldet med bibehållande af det republikanska skenet. Är detta en motsägelse, så är detju lika olämpligt, att monarkier äro republiker, med kungligt namny heder och värdighet? Om den: konstitutionella monarkiens hela natur går ut på att i sig upptaga allt flera republikanska institutioner; hvilket ju är en allmänt känd och medgifven sak, så är svaret gifvet på frågan: Hvilken karakter skall då vara den egentliga i republiker? Den skall naturligtvis vara ännu mera republikansk. Det har just varit hufvudfelet hos den franska republiken att ej vara republikansk. Hvad:betyder fotkets rätt att väljä en statsformoch en statschef, när det ej kan välja en by-skolmästare? ; Det är centralisationen som förstört Frankrikes frihet, både under monarkien och republiken. Detta hade man också börjat inse och behjerta; men det är ingen så lätt sak att på några år omskapa en byggnad, hvarpå Frankrikes:konungar hafva arbetat i sekler. Det skall dock lyckas förr eller sednare, och då skall en vädjan till folket sannolikt icke utfalla till kejsaredömets fördel. Sv. TT. yttrar vidare: Skall fursten blott vara till för att teckna sitt namn på papper, hvilka läggas under hans hand, så kan en namnstämpel med vida mindre kostnad göra alldeles samma gagn. Met, invändes, en namnstämpel medför icke samma autoritet, ty massan af folket vet: ej annat, än ÅA re RNE SONEN ANSSI KINNA SR ANAR SERA