Aftonbladet – 22 januari 1852, sida 1

desto säkrare måttas omsider pilen från en Tells båge. . Men äfven hos nationer, som åtnjutit en större frihet, såsom den franska, finns en medfödd fiende till sjelfstyrelse i den halfklafå traditionen af en ärorik forntid. Den krigiska glansen, eröfringens triumfer, utöfva ännu öfver poetiska sinnen en hednisk tjusningskraft. En Ludvig XIV:s pompösa despotism och en Carl XII:s obevekliga, allt besegrande och allt uppoffrande hallstarrighet, har ännu någotsom kan smeka och tjusa den patriotiska fåfängan. En nation: behöfver ej friheten, för att under en gifven period i historien spela en stor och glänsande roll; dertill behöfves deremot en stark och skicklig regering. Samma stund som vår östra grannstat finge en representativ författning skulle den upphöra att vara en eröfrände stat: friheten i dess inre skulle hämma framgången af dess , segrande: armeer. Och det är ej blott den omlitära äran, som bäst trifves under enväldets vingar: I Hhalfciviliserade stater är det blott despotismen och dess centralisering med en stärk och väl disciplinerad embetsmannacorps, som förmår att drifva stora nationella arbeten, befästningar, hamnar, vägar och dylika anläggningar, som tjena civilisationen och derigenom äfven indirekt frihetens sak. Historien kän ej gå baklänges. Nationer, som änder kraftfulla styrelser haft en ärorik forntid, kunna aldrig mer få detta slags störhet tillbaka. Aldrig skall en fransk regent. mer bygga ettVersailles, aldrig en gång uppföra kejsartidens stora, blodiga eröfringsdrama. Ve den som söker framkalla gengångare af förflutha och afsluitade historiska skiften, ty 7 dessa spöken, som-Han fråmbesvärjer, skola en gång martera och mörda Honom: Det är ett . farligt. spel för nutidens: furstar ätt leka hjeltar med: deras multnade förfäders svärd. De hafva en annan mindre lysande men mera hög Uppgift, nemligen: att lyssna till öch gifva uttryck ;åt-allt som rörer :sig ideras folksifnersta och realiseraderas tankar På anman vägsfinnes försdem ingensstorhet,ingeniodödlighet. Detta är illa! nog:för allä sådana fur? star-som: drömma om lysande: bragder; hvilka skola. föreviga. deras nanin; Den personhgå. sällsynt.Kos sallenastyrande furstar som hos de ras. undersåter, och det wore utan-all-fråga tacksammare för demv att: bemöda sig om vinnande--af; Bina folks välsignelse, änvaf deras häpnad och beundran. Blaj Vi skulle således: på objektiva grunder betvifia möjligheten för Louis Napoleon att ega personlig storhet, äfven om vi icke med hvarje dag -såge honom genom sina handlingar bes kräfta vår öfvertygelse. Gårdagens blad ger oss-färska bevis. detpå: Vi behöfva ej tvifia? deromy att han sjelf verkligen trott sig omratto lyckliggöra Frankrike genom en stärk reges ring. Men det fordras en Atlas skuldror för att bära alenastyrandets ansvar inför ett till fribet uppfostradt folk. Denna känsla kunder göra en starkare: själ; än presidentens, galebs feg och förtvifläd. Men nus är presidenten ingen Altas; derföre blir han så mycket ät tare på en gång en-kannibal; ett barn och en Don Quixote. : ! Men om äfven tidsförhällanden gjorde det möjligt fören regent i det civiliserade Europas absoluta stater att ega den personliga: storhet; hvilken t. ex. hos Rysslands närvarande . cezar både är möjlig: och verklig, så återstår -ännu alltid att mot allenastyrelsen åberopa dess absoluta immoralitet:. Despotis men, äfven. der den: är frommast och mest patriarkaliskt sinnad, måste alltid. betrakta sig: sjelf i ett förhållande af öppet eller doldt krigstillstånd; till andra despotier och ännu. mer till-alla ffia. stater... När EL. Napoleon kastade franska konstitutionen öfver bord, har.han med detsamma slitit alla de industriens, fredens och endrägtens band, som: fästade Frankrike vid dess fria grannstater. En engelsk tidning yttrade nyligen, att. de fyra absoluta stormakterna i Europa-— Frankrike deri inberäknadt — likna äfven så många örlogsmän, medlyftade anrkaren! och klara till aktion. Det beror af slumpen hvem: som skall öppna kanonaden och hvem: som skall först. sjunka. Österrike har sålt: hälften af: sitt oberoende till-Ryssland, för hjelpen det fick . att. förtrycka: sina lydländer. Förmodligen skall: det, också först gå under, Vi kunna utan rörelse se en egennyttig :och skuldbelastad dynasti: utträngas, men vi kunna. ej. utan rysning skåda ett eller tera folk derigenom liksom en boskapshjord säljas eller-slagtas:! Christendomens, moral: är sjelf -dem största motståndaren till det: absoluta-regeringssystemet. .; Vi torde-utan fruktaivoatt misstaga oss. kunna tillräkna medelklassem förtjensten af att bafva insett och behjertat desssanningar; den af alla partier föraktade bourgeoisien -har bland: alla. sina:svagheter--äran att först hafva knutit industriens, civilisationens och arbetets. band. emellan. fordom fiendtliga nationer, och det är, derföre ej underligt att. den betraktas med pfttldar gon af.de mäktiga i landen, och. annorstädes, Jik; sönerna till något haändtverk — såsom til storheten. blir i våra nivellerande tidersika