Aftonbladet – 22 januari 1852, sida 1

5 TOCKNHO L N, den 22. Januari. . Det närvarande poöltiska tillståndet i Eu: ropa är sådant att man snart ej vet hvad man skall frukta. eller hoppas. Folkfriheten, sedan lång tid förtrampad: i: Preussen, är i Österrike genom kejsarens Tyärsdekreter fullkomligt utrotad; Italiens stater sucka med få undantag under ett det gröfsta andliga förtryck) och sjelfva Frankrike här kastat ifrån sig ända till det sista skenet af en fri författning, för att i den ihåliga skuggan af ett stört namn försöka upplifva :de förbleknade strålarne af kejsardömets krigiska gloria och i en kräftfull fegerings, händer anförtro helasitt borgerliga väl; Endäst i vestern af Europa, i England, Holland och Belgien tyckes det representativa styrelsesättet häfva slagit en säker tot. Det är då mindre underligt, om de-misströstande undra och fråga; Hvad folkfribeteh duger till, och hvad utsigt det. konstitutionella systemet har att blifva gällände ividsträcktare mån, medan absolutismens örganer outtröttligt predika, att detta system i sig innebär roten till allt ondt, till alla revolutioner; och att detblott är under en kraftfulls allenastyrelse som folken hafva att vänta någon varaktig lycka. Vi kunna nemligen -med våra vedersakare ihom pressen ej göra någon skillnad mellån representatift: och parlamentariskt styrelsesätt, åtminstone alldeles ingen väsentlig: Ar det xepresentotiva systemet en sanning, så attnationen verkligen företrädes af sin lagstiftande församling, då är det gifvet att det blir.majoriteten inom denna församling som bestämmer regeringens Val af embetsmän och hela riktninget af hennes verksamhet. I motsatt fall kunde nan ju kalla hvilkem författning som helst med konsultativa landtständer: för en representativ. regering. Derföre kunna vi också icke heller tillerkänna vår ståndsförfattning nPanmmet af en sann representation af svenska folkets tänkesätt, behof och önskningar. I samma mån denha representation blir en verklighet, måste styrelsesättet äfven blifva i mer eller mindre män parlamentariskt. ; Men detta blott i förbigående, emedan vi utan tvifvel öftåa sSkola få tillfälle att diskutera den saken. Här är endast i allmänhet fråga om: det könstitutionella systemets nytta och om de utsigter det för närvarande har att befästa öch utveckla sig i de särskilda europeiska länderna. : ; Ser man på folken sjelfva, skall man icke undgå att hos dem finna mycken både oförmåga och Båglösket att styra sig sjelfva. Brutaliseradeaf ett långvarigt förtryck synas:de festa af det södra Europas hationer hafva förlorat allt politiskt medvetande, och måhända skulle man häfva Haft grund attalldeles förtvifla om deras uppvaknande, hade ej 1848 års händelser i deras sinnen inkastet gnistor, som ej mera kutina fullkomligt släckas. De österrikiska bödelsscenernia i Ungern och Italien hafva i folkens hjertati qvarlemnat en känsla af hat mot förtrycket, som ej i längden skall blifva ofruktbart för -friheten. Ju flera förbännelsetr en Gessler Kopar öfverrsitt hufvud,