Aftonbladet – 21 januari 1852, sida 1

skattebördor, att föröka dess rmåteriella krafter, att befrämja dess. andeliga mognad, att upphäfva den splittring som nu söndrar och försvagar folket. : Men såvidt vi haft tillfälle erfara, gå de konservaftivas reformer icke åt dessa håll. Att centralisera all makt i regeringens händer; att lägga tunga skattebördor på folket, för att dermed underhålla dels en stark och, såvidt omständigheterna tillåta, isolerad militärstyrka, som kan tjena absolutismen, och dels ew talrik ecivil arme af tjenstemän, som kunna bemäktiga sig att såsom förmyndare sköta folkets alla angelägenheter, lemnmande endast en ringa del qvar åt den enskilda omtankan; detta synes i allmänhet-vara målet för de friska viljornas sträfvanden, -både då det gäller att införa och afslå reformer. Vidare ämnär man att inom den civilav armåen införa samma politiska disciplin, samma. blinda undergifvenhet för maktegandes tycken,. som man till en början så ifrigt velat pålägga. militären. Er Det är ett allt beherrskande eentralisationssystem, en stark och isolerad armå, färdig att lyda hvarje order; samt en byråkratisk här, dresserad till samma lydnad, som utgöra hufvudriktningarne för de konservativa reformerna. Och för att gifva någon inre styrka åt dessa samhällsbildningar, söker man att med dem associera kyrkan, eller rättare sagdt, ett verldsligt presterskap, som skall göras mera till statens och regeringens än till religionens tjenare. j i ; Alla sådana reformer ha emedlertid det felet, att de grundlägga och befördra absolutismen i stället för friheten, och man bör således icke låta narra sig afiordet reform. Det är ej benämningen, utan saken, som man bör hålla sig till. Vi frukta derföre amera af de konservativas reformer än af deras stillastående, sålänge de förra mer eller mindre direkt eller: indirekt utvidga det redan allt för stora centralisationssystemet, . grundlägga . någon början. till ett framtida pretorianvälde, utbilda. vår redan, talrika byråkrati till en ännu mera omfattande och mäktig politisk samhöllsinstitution, samt i de nya formerna fortfarande göra religionen och dess tjenare till redskap för styrelsens maktbegär. co ; 1 dylika institutioner, de må; leda sitt ursprung från forntiden ellerfrån nyare reformer, se vi frihetens farligaste fiender; mot Ihvilka vi ständigt skola kämpa, på samma gång som vi aldrig skola upphöra att högt värdera en upplyst och omtänksam administration, en tapper och redlig .armå,. en erfaren och -sjelfständig -embetsmannakår, ett bildadt och religionens sak varmt tillgifvet presterskap.