Aftonbladet – 17 januari 1852, sida 2

Om anledningarne till brytningen inom det engelska kabinettet. I Läsaren torde påminna sig, att de fucta förklaringarne man erhöll om orsakera till lord Palmerstons plötsliga afgång ur let engelska kabinettet åsyftade att ingifva llmänheten den föreställningen, att hans entedigande dels varit en följd af de utländska nakternas förnyade föreställningar emot det kydd för de politiska flyktingarne, som Engand fortfarande lemnat och hvilket lord Palnerston icke velat uppgifva, dels skulle hafja blifvit föranledt genom en inom kabinetet spelad intrig, hvilken skulle varit anlagd mot lord Palmerston af den fraktion, för vilken lord Grey anses stå i spetsen. Båda dessa uppgifter blefvo likväl äfven genast ber stridda och hafva sedermera småningom lemnat rum för en annan förklaring, hvilken numera blifvit från så många håll bekräftad, att den tillsvidare torde kunna antagas såsom den med verkliga förhållandet sannolikt mest öfverensstämmande. Vi vilja här gifva en öfversigt af hvad åt åtskilliga af de förnämsta engelska och franska tidningarne haft att om denna nya förklaring meddela, Times, som i början lät förstå, att lord Palmerstons afsked hade varit en följd af deutländska makternas föreställningar, återtog likväl detta snart och var, så vidt vi kunnat märka, den första som uppgaf, att anledningen skulle varit en misshällighet inom kabinettet i afseeride på bedömandet af det franska statsstrecket. Lord Palmerston skulle nemligen hafva godkänt statsstrecket; kabinettets öfriga medlemmar deremot icke velat deruti instämma. ? Journal des Debats åberopade genast det engelska bladets uppgift och anmärkte likaledes, att den förnämsta orsaken till den emellan lorderna Palmerston och John Rusell uppkomnå oenigheten skulle hafva varit den enträgna bamdrenat-ar scdurdswe fumtriserda frank! rike, under det hans embetsbröder skulle bafva föredragit att i afseende på dessa samma händelser iakttaga en ställning af mera försigtig återhållsamhet och väntan. Constitutionnel, som i början helt och hållet förnekade, att någon oenighet inom det brittiska kabinettet egde rum i afseende på bedömandet af de franska händelserna, och uppgaf andra förmenta anledningar till misshällighet såsom förklaring på lord Palmerstons entledigande, har äfyen sedermera förändrat språk. Det heter nu i denna tidning att, när man i England ännu tvekade; lord Polmerston redan hade med klokhet och uppriktighet erkänt det välgörande inflytandet af revolutionen den 2 Decemberpo, ; Läsaren torde påminna sig, att Constitutionrel är en af de tidningar, som både före och efter statsstrecket oblygast bearbetat opinionen il förmån för Ludvig Napoleon. Det var naturligtvis icke i Elysåes intresse att låta det olifva bekant i Frankrike, att engelska kabiaettet hyste mindre gynnsamma tankar öm statsstrecket, så länge omröstningen ännu icke nade försiggått. Men sedan detbedragna folket afgifvit sina röster och ingenting kan föroras genom uppdagandet af sanningen, som lessutom i alla fall icke längre kan undanållas, hafva äfven Elysges organer icke mera lågot skäl att dölja förhållandet, men söka iaturligtvis att åtminstone gifra det en för sig å fördelaktig färg som möjligt. Man torde äfven påminna sig, att då omelelbart efter statsstrecket i Paris franska tidingar uppgåfvo,. att vid arresteringen af en ler annan inflytelserik politisk person papper lifvit funna, som uppdagat, att engelska kainettet haft sitt finger med uti den så kalade sammansvärjning af nationalförsamlingens najoritet emot republikens president, hvarom le bonapartistiska organerna haft så mycket att örmäla, de engelska tidningarne Giobe och Roe NEN ACS DN ENE TR NADER nt NN SEP NÖDEN TRITON