Aftonbladet – 13 januari 1852, sida 1

I — Det är naturligt, att från den stund då ISveriges och Norges förening ingicks, skulle detta sednare. lands demokratiska författning Iblifva. en. förargelseklippa för våra aristokrater och byråkrater. Den statsrättligaförbindelsen mellan tvenne länder må vara huru beskaffad Isom, helst, så, är det. klart, att det ena landets politiska, ;utveckling. icke kan blifva utan allt inflytande, på det andra, vr en nära stamförvandtskapen och likheten )i naturförhållanden. var hör äfven; af mycken vigt; ty.det gick icke an för våra. stationäre att, vid åberopande af Norges exempel,. helt beqvämt tala om friare och enklare samhälls, institutioner såsompassande för fremmande stammar och . andra: luftstreck,. men alldeles olämpliga för shöga norden. ) ef Det:,; var: under, inflytande af denna aristokratiens och de reaktionäres illvilja mot Norges,konstitution, som konung Carl Johan sökte att få åtskilliga af de grundlagsparagrafer, som äro. mest;betecknande för folksuveränitetenri Norge, upphäfda., Detta misslyckades, alldeles och et lasla motstånd, som, Norges. folkrepresentation . gjorde. mot alla, dessa: försöky tillvann. densamma. stor, aktning och riktade först våra sliberalas blickar på. den norska för. fattningen och dess representativa. former. Den :derpå följande, öfvervärderingen af Nor ges grundlag och sträfvandet. att få densamma i klump. antagen för Sverige, har numera icke. mycket att. betyda;; man, har vid närmare, bes kantskap. lärt :sig inse, satt äfven den, norska författningen företer, åtskilliga fel och bristfäl-. ligheter, t.ex, i, bestämmelserna rörande val. sättet, beröringen. mellan den lagstiftande och den..exekutiva, makten. o. sov. hvilka; lägga hinder i. vägen. för utvecklingen. till ett, verkligt. fritt, . representativt och. ;parlamentariskt. statsskick, sttis nad te Rovah tv ; Sedan konung Oscars. anträde till. regeringen hafva nya försök, mot iden, norska grundlagens demokratiska principer företagits. Med undantag af ett och annat bittert och omotiveradtstickord i sådana blädsom -t; ex. Morgenbladöts; har på den sednäste tiden de hätska utfaller möt Norge frå våra konservativa upphört ochvi trodde oss derföre helt nyligenskunna försäkra. den norska: pressen, atti-vårt land: vicke funnes: någon: tänkande menriska, som; hade något iondt:i sinnet-mo Norge och-dess författniogs. ARR :Detssynes-emellertid;; som skulle vichafvå uppgjort räkningen utan värdens Det: inrotas de hatet mot den norska demokratien tyckes verkligen -glöda under ;askan, och brödrarikets liberala; konstitution utgör .som,det;syness-en slags pröfvosten:, för de-.organer, -som,eljest: inför. sig sjelfva .och..den..svenskaallmänheten känna en viss blyghet..att öppet uttala sina ultrakonservativa. eller: reaktionära; tendenser. Svenska Tidningens innehöll i går en myt: ket lång i artikel, i-hvilken. dess redaktiori; med ;abledning ;af..de under. förflutna året timadexoroligheterna. i på några: ställer i Norge och. specielt -med föranledande-af!iett i norska Morgenbladet infördt bref från Aadslen, fram: ställer Norges författning:såsom.. ytterst-svådlig, dess,-sociala förhålländen;:-såsom, till följe af .dennegrindlag,. i bög grad oroväckande: och-på ssistone-kommer till (det tillfredsstäls lande resultatet, att den: tid: tyckes iwaraci sani tåg; då massan af Norges befolkning. skullesöns ska att få jenka sin :grindlag: efter. dersvenskais Sv.Tidn. har tillochmed -appellerat till Norge och dess publieister,! ochuvi förmoda; att;den-med det första från hela Norges press skall erhålla ett så föllständigt, bestämdt och enhälligt svar, att det skall vara tillräckligt att skingra alla illusioner hos-den; värda redaktionen:; Vi förbehålla oss att med det förs sta återkomma till. en fullständigare belysning öfver dessa förhållanden. och taga oss; nus endast fribeten att.en passant göra ett par an märkningar; är Hufvudpåståendet uti den ifrågavarande ärtikeln:att Norgesskonstitution framkallat pat perism; oro; missnöje och samhällsvådor, — är grundfalskt: EF Norge-finnes ingen pauperism-ochintet proletariat i modern :meningg derförsatt mar varit nog klok att låta industrien följa den naturliga utvecklingens lagar och icke sökt att framkonstla och framtvinga en sådan. . Egendomen är temligen, fördelad, sä att man icke der finner de skärande .kontraster mellan, ofantlig rikedom och förfärlig nöd, som mer eller mindre förekomma i andra länder: östrsnleeenrv : ;) De talrika utflyttningarne till Amerika grunda sig icke på politiskt missnöje eller, såsom till största delen i Sverige, på: religiöst förtryck, utan bero utan-tvifvel hufvudsakligetr på den gamla Odelsrätten; som redan i hes denhög: dref de yhgre sönerna ut. på vikingåtåg. ! ; ; EA i De sednaste laglösheterna och oroligheterna på några ställen1 Norge hafva skett icke tills följevaf, utan oaktadt Norges fria författning. De kunna så mycket mindre framställas såsom följder och olägenheter af den allmänna valrätt, som den allmänna valrätten icke är gällande i Norge... ;