Aftonbladet – 7 januari 1852, sida 3

Ytterligare några ord om vattenhöjden i Målaren med anledning af drätselkommissionens derom till Kongl. Maj:t afgifna under.dåniga betänkande. (Slut från mändagsbl.) Öfverste Ericssons och drätselkommissionens påstäende: att fastän damluckorisa yoro öppna frän den 16:de Maj till den 14 Juni eller 29 dygn, sådant utöfvade så ringa inflytande på vattenståndet i Mälaren, att vattnet under tiden antingen steg eller qvarstod vid oförändrad höjd i tio dagar, eller från den 16 till den 25 Maj, samt från sistnämnde dag ned: gick och föll i ett jemnt aftagande, utan den ringaste förändring, äfven sedan luckorna blifvit tillslutna, synes icke med sanna förhällandet vara öfverensstämmande. Ty enligt den profilkarta ötver Mälarens höjning och sänkning, som är bifogad öfverste Ericssons skrift--— och vi få ju antaga att denna karta är rigtig — visar det sig, att, under den tid damluc. korna vatit öppna, har fall-linien från den 23 Maj till den 14 Juni varit 13!, v. tum eller i medeltal i det närmaste ; tum dagligen, men frän den dag de tillslötos eller den: 14 Juni till den 22 i samma mänad, säledes de första 8 dagarne efter tillstoppandet, är fall-linien minskad, så att den i medeltal är -endast ?; tum på dygnet, Om detta icke just bevisar nyttan af afloppet, sä bevisar det åtminstone icke obehöfligheten deraf. Förglömmas bör icke heller att blott en del:af det tilltäppta utloppet under sagdetid hällits öppet,och icke det hela. Sänkningen hade väl ock varit större, om sektions-arean för utloppet varit 544;0 fot i stället för att det nu endast var 52,0 fot — ett utlopp som kanske ändock under pägående slussarbeten-blifvit förminskadt genom -tillfälliga ifyllningar: r I olikhet med de flesta andra: sjöar kan en fots högte eller lägre. vattenstånd i Mälaren, under Juni, Juli och-Augusti månader, medföra. betydlig förlust eller vinst för strandägarne, ty: på denna höjdskilnad beror huruvida en rik skörd eller : gräsets bortruttnande: äger rum.--Kunde nu, ett sådant är som inhevarande, Mälarens yta sänkts 2 fot mer än som skedde frän den 29 April till den 8:de Juli eller på 70 dagar, så hade den dagliga sänkningen i medeltal icke behöft vara mer än 0,2857 dec. tum och således. 344,571,428 -kub. fot vatten behöft aftappas på dygnet mer än som skett, för att större delen af strandägarne skulle varit befriade från känbara förluster. Enligt de i drätselkommissionens pnderdåniga utlåtande till Kongl. Maj:t lemnade uppgifter är sektionsarean af de vid Söderström tilltäppta utloppen 544,0 fot, och för att, genom en sådan öppning få aftappadt 344,571,428 kub., fot vatten på dygnet (—86;400 sekunder) bör genom denna. öppning i sekunden utrinna 3,988 kub. fot vatten; och erfordras säledes för detta en hastighet af 7,33 fot i sekunden för att afrinna. För att med noggranhet kunna beräkna vattnets utlopps hastighet, som är nödvändig att känna, för att kunna finna den vätten-qvantitet, som på en sekund genom en sektionsarea af bestämd storlek afrinner, mäste man äfven hafva sig bekant fallets längd och höjd, samt den del af profilens sidor och botten i löpande fot, som är i beröring med vattnet. Men då en del af dessa mätt tro obekånta, kan vattnets utloppshastighet ni uti ifrägavarande fall icke bestämdt beräknas. Så mycket är dock säkert, att om i stället för att tilltäppa de bemälde utloppen, desse blifvit uppränsade till samma eller större djup änsaltsjöns lägsta vattenyta, hade en vida större utloppshastighet kunnat erhällas, än som varit behöflig för afförandet af omförmälde vattenmängd, och i följd deraf Mölaren kunnat sänkas mer än här ofvan -: uppgifvits. Det är visserligen sannt att vid lägt vattenstånd i Mälaren icke ens den beräknade vattenqvantiteten kunnat utrinna. Men också ju högre sjöns niveau blir desto större mängd vatten afrinner, och det är endast vid högt vattenstånd, som detta utlopp är af nöden; men dä också oundvikligt, intilldess motsvarande utlopp beredes på annat häll. Det är onekligt att, äfven om alla de föreslagna gärderna i och för Mälarens aftappning blifva verkställda; denna sjö likväl vid hastigt påkommande värflöden, som kunna blifva större än innevarande ärs, kommer att stiga lika högt, kanske högre än sistl. värv Men detta är till ingen skada, tvärtom till stor nytta för alla lägre belägna ängar, som då i April; nägon gång äfven in i Maj månad, blifva öfversvämmade, blott afloppet blir så tillräckligt, att detta höga vattenstånd kan i tid afrinna och icke, som i ärr varit. forhällandet, till stor del och ännu större skada qvarstod hela sommaren, hvarigenom dels gräset bortruttnar, dels det på flereställen blir omöjligt verkställa någon bergning, i alns djupt och derutöfver på ängsmarken stående vatten. Mälaretrakterna bafva flera föregående år, fast nu icke på längre tid varit hemsökta af lika hög flod som i är, men den har aldrig i mannaminne qvarstått sälänge, eller, rättare sagdt, afrunnit så långsamt, — som i år. — Äfven under den torraste årstiden, frän len 28 Juli, dä litet eller intet regi föll och afdunstningen var som störst samt filloppen icke större än vanligt, föll vattnet i medeltal endast v, tum på. lygnet, och det var med visshet man förutsåg, hvad om ock beklagligen inträffat, nemligen att vatten-nireaun icke skulle hinna falla till sitt vanliga djup, ngan höstfloden infann: sig och äterhöjde vattenytan ill nära nog samma punkt, som den innehade i väas. Skall nu vartnet icke falla fortare under vinermånaderna, än det gjort under sommaren, så hiner det icke afrinna till vanligt djup, innan värflolen äterkommer; och denna behöfver då icke på ängt när tillföra så stort qvantum vatten som sistl. är, för att ästadkomma lika, om icke större vattenöjd i Mälaren nästa vär, än den sistlidne, Följdera af innevarande ärs flod äro bekanta, fast ännu cke på ziffran värderade. Men hvad förlusterna unna blifva för kommande är förslär visst icke milioner rdr att ersätta !! — Lika högt och lika länge varstående vatten nästa sommar förorsakar gräsotens totala förrutinelse, hvaraf följden blir, att lanets bördigaste ägor på flera är icke komma att lema ett strå foder. Redan i är, har på mindre delar, er vattnet stått högre, ett sädant förhällando inträfat, och utsigterna för de öfriga sidländta ängarne ripg Mälaren äro sannerligen högst bedröfliga. De igre -kring Munkbron, Flugmötet o. s. v. beläga delarne af Stockholms stad äro äfvenledes på ett ögst betänkligt sätt botade, att vid inträffande starare flod blifva bokstafligen fördränkta!! Vi sågo tt exempel härpå redan förra vären. Detta kan, örr än man tror, förnyas i ännu högre grad, till beräknelig skada för hufvudstaden. Om allt detta lvarligare betänktes af vederbörande, på bvyilket det eror att.i tid bjelpa och förekomma stora förluster, i borde äfven en större utgift icke sparas, för att, i fort som möjligt vore, läta öppna allt hvad öppas kunde vid Södersluss, äfven om detta skulle ruba hela den antagna planen för slussplatsens orduane; — samt att vidare snart sätta i verket den föreagna utvidgningen af Norrström, hvartill kostnaden il kan synas dryg, men dock är en obetydlighet, mot hvad hufvudstaden och strändägarne ett enda ; förlora vid inträffande hög och längvarig flod. : 4 (Insändt.) Kyrkoherden G. H; Mellin från Skäne har i Afnbladet för den 31 Dec. 1851 uppmanat mig att, nan undersökning skett om mitt handlingssätt mot lidne statdrängen Fredman, jag till en början ville eddela de officiella rapporter och intyg, som redan s vederbörande auktoritet finnas. Till svar härpå för g äran anföra: då hr Mellin sjelf medgifver, att nnarter och intve ära has vaderköranda anktarita