Aftonbladet – 31 december 1852, sida 2

ken och hafva icke behof at censusmännen. Times om statsstrecket i Frankrike. Det slag, som Ludvig Napoleon måttat å! anska nationalförsamlingen, har träffat helals et parlamentariska systemet. När pressen ji rankrike har tystnat, när den offentliga dis-l ussionen har upphört i det land, der de tmärkte sig genom oförliknelig värma och itelligens, — hvad hafva då publicisterna och ilarne i andra kaontinentaletater att vänta? är senatorer, när män af hög militärisk ställing, när män af otvifvelaktigt fosterlandsinne kunna af Frankrikes verkställande mynighet fängslas och landsförvisas, icke allenast tan alla rättegångsformer, men i allmänhet tan ens någon emot dem andragen klagan, — hvems personliga frihet är då säker? När udvig Napoleon kan ostraffadt bryta sin åt 848 års grundlag aflagda trohetsed, den, som ar sjelfva vilkoret för hans beklädande med erkställande makten — skulle man väl sedan afva skäl till klagan öfver suveräner och miistrar, som vid kränkningen af sina löften ndast återtogo hvad man aftvungit dem, enlast återställde thronarfvingarnes ärfda ochl väfdvundna myndighet? När, kort sagdt, lt hvad som förlänar menniskan kraft och käl att försvara sina åsigter och sina rättigeter, icke antages gällande längre än till dess tyrelsen hunnit skaffa sig en vapenstyrka, som förslår att undanrödja dessa moraliska och lagliga hinder: — hvar finnes då gränsen ör den godtyckliga och allmänliga hyllningen f den råa styrkans välde, såsom enda grund för menniskoslägtets styrelse? Frankrike har ofta gifvit signalen till demokratiska rörelser, och det har någon tid på Europas fasta land utgjort mönstret för den konstitutionella monarkien. Sitt utrikes inflytande och sin vigt utrikes kommer det hädanefter att ägna helt och hållet åt den krigiska underkufningen, — det närvarande tllståndet i Rom kan tjena till försmak på fransk intervention i andra länder. Hvad betyder neapolitanska domstolarne och Poerios häktande på Ischia, mot de permanenta krigsrätterna i Frankrike och deportationerna i massa till Cayenne utan föregående åtal, ransakning eller dom? Tvad äro Radetzkys proklamationer i Lombardiet. emot den af Saint Arnaud till departementerna kringsända befallningen, att hvar och en, som träffas med vapen i hand, skall genast skjutas? Hvad är den tyska polisen mot den franska? Hvad är inskränkningen hos den tyska tidningspressen, mot indragningen af de franska tidningarne i massa? Hvad är till och med österrikiska polisens löjliga inblandning på Wiens börs, mot de medel som anlitats i Paris för att inom 14 dagar stegra priset på statsobligationerna med nära 12 procent? I fall ett stort brott låte urskulda sig genom ett annorstädes begånget större; i fall qväfvandet af friheten i det ena landet kan helga frihetens qväfvande i det andra — då har det franska statsstrecket icke lemnat någon framtida ytterlighet utan föredöme, ingen frihetsfiende utan bundsförvandt. Redan innan aftonens slut den 2 December skyndade Rysslands och Österrikes diplomatiska representanter till Elysåe, att ägna Ludvig Napoleon sina varma lyckönskningar jemte alla möjliga bedyranden af sympathi och försäkringar om bistånd. Statsstrecket hade i ett drag utplånat all Frankrikes befogenhet att invända någonting emot hvilken åtgärd som helst af dessa begge makter; ännu mer — det tillförsäkrade dem Frankrikes verksamma biträde framdeles. Man kan derföre knappast betvifla, att icke degsa ter komma att blifva de ledande för Ludvig Napoleons utrikes politik. Långtifrån att på krig slösa sina militäriska hjelpmedel, hafva samtliga dessa makter det gemensamma interesset att hålla sina härar fulltaliga i beredskap för de bestyr, som en militärisk polis innebär; de största härar, som verlden ännu selt, utgöra nu mera ingenting vidare än ep borgen för det inre lugnet. Det kan derföre hända att Frankrike vid tillfälle finner I militäriska repressivåtgärder, lämpliga mot Belgien, Piemont, Schweiz. Till svepskäl kan nn