Aftonbladet – 30 december 1852, sida 2

vägen af Michael Angelo föreställa Saint Petri korsfästning och Saint Pauls omvändelse. Vi hafva redan talat om den antipathi och det förakt Michael Angelo hyste för oljemålningen, hvilket torde vara orsaken till att hans taflor äro så sällsynta. Det är bekant att Michael Angelo åt Alfons, hertig af Ferrara, målat en tafla foreställande Ledas kärleksäfventyr. Han blef, då det kom i fråga att befästa Florens, skickad till Ferrara för att studera planen till denna stads fästningsverk. Michael Angelo blef af Alfons emottagen med utmärkt aktning. Hertigen visade honom befästningsarbetena och samtalade länge med honom om fästningar, contreescharper och taktiken, men i samma ögonblick, som konstnärn skulle taga afsked, utropade Hertigen leende: Ni är min fånge; jag skulle verkligen begå ett stort fel om Jag lät er resa utan att taga ett formligt löfte af er att förfärdiga någonting åt mig, vare sig en staty eller en tafla, det qvittar mig lika, blott det är af Michel Angelos hand. Det är endast med detta vikor, som ni erhåller er frihet. Michael Angelo gaf sitt löfte. Men en wf hertigens adjutanter, som å sin herresvägniw skulle påminna om löftet, bar sig så dumt åt, att den förtörnade konstnären gaf honom en skarp tillrättavisning och affärdade honom med oförrättadt ärendes Hertigens utskickade, som sannolikt var bättre soldat än tafvelkännare hade vid åsynen af taflan utlåtit sig: Hvad! är det icke något annat? Kanhända hade han tillagt sakta för sig sjelf: Det var visst värdt att låta mig resa ht för en sådan bagatell. ,Hvad är ert yrke?, frågade Michael Angelo med hvass ton: (Forts. följer.)