Aftonbladet – 19 december 1851, sida 2

vantiteten af kol och ved, och hvilket utymme då kan användas till varors transporerande; om man vidare betänker, att frakerna med kraftfartyg derigenom kunna nedättas till ungefär detsamma som nu med segande fartyg, och vidare hvilken impuls gädant skulle gifva åt handeln, så lärer det lätt inses, att jemförelsen visst icke är öfverdrifven. Utdraget af hr Sibberns bref följer: Innan jag lemnar Newyork, hvilket jag i dessa dagar kommer att göra, för att ätervända till Washington, kan jag icke neka mig nöjet att, under eders excellens ögon, framlägga en flyktig berättelse om en uppfinning, till hvars verklighet jag i dag varit ögonvittne och som, genom sin oberäkneliga nytta och vidsträckta användbarhet, utan tvifvel kommer att göra epok inom den mekaniska verlden. Denna uppfinning eger sä mycket mera anspräk på det allmänna intresset inom Sverige, som genom densamma en ny ära tillskyndas svenska namnet. Den bekante ingeniören, kaptenen Ericsson, som sedan 11 är befinner sig här i Amerika, och som bland andra uppfinningar äfven gjort den af skrufpropellern, har nemligen nu lyckats att på ett sätt som öfverträftat all förväntan, lösa problemet om den atmosferiska luftens användande säsom drifkraft, i stället för änga. I betraktande af de oberäkneliga fördelarne af denna nya upptäckt, hvarigenom en sä ojemförligt mindre qvantitet brännämne ätgär ), så mycket mindre plats upptages, till så väsendtlig förmån för skeppsfarten, samt slutligen all fara för ästadkommande af explosion fullkomligen undanrödjes, torde det tillätas mig att, fastän oinvigd uti den mekaniska verldens företeelser, vidröra ett ämne af denna synnerliga vigt samt om detsamma lemna nägra upplysningar. Ilen. att använda upphettad atmosferisk luft säsom drit kraft — hvartill densamma genom sin expansiva förmåga kan begagnas med den fördel framför ängan, att, under det värmen af denna sednare gär förlorad, den använda luftens hetta upptages och qvarblifver uti den nya, af dess uppfinnare kallade: Calorie machin — har sysselsatt kapten Ericsson sedan mera än 18 är tillbaka. Under är 1833 förfärdigade han i London den första modellen till en dylik machin, hvarigenom sjelfva principens användbarhet stadgades, utan att likväl, till följe at ätskilliga sig företeende praktiska svärigheter vid utförandet, motsvara det af uppfinnaren afsedda ändamäl. Grunden för blifvande försök var emellertid härigenom lagd och dessa hafva sedermera, fortsatte med den ihärdighet och förtröstan till sjelfva principen, som lifvade den snillrike mannen, efter att 9 särskilda gänger blifvit förnyade, hvarvid ett sednare försök alltid företedde en förbäitring af det föregående, fört till filländandet af den machin om hundra hästars kraft, hvilken fullbordat en mekanisk seger och till hvars rörelser, styrka och verksamhet jag i dag med förvåning varit vittne. Jag besökte i dag det ställe, der den Ericssonska : Calorie-machinen är uppställd, och genom uppfinnarens välvilliga ätgärd erhöll jag kännedom om dess beståndsdelar. Uti samma byggnad, uppförd för ändamälet, befunno sig tvenne machiner, den ena om hundra hästars kraft, den andra om tio, bäda ställda i förbindelse med tvenne utom byggnaden befintliga pumprerk, för att utvisa styrkan hvarmed de arbeta. j Efter inpumpning af luft, medelst eu luftpump — en j förrättning som för den stora machinen endast medI 108 1, minut, sattes denna i rörelse. När man tänker sig de stora pannor och den myckenhet kol som erfordras för ängmachiner, mäste man förvånas jöfver de inskränkta eldstäder och den lilla qvantite! brännämnen, hvaraf denna machin hemtar lif. Den handkraft, som behöfres att sköta machinen, är, j samma förhällande, obetydlig, och en man är dertill fullt tillräcklig, hvarförutan, såsom ofvan är nämndt, I det lyckliga förhällande eger rum att ingen fara 1 att frakta. Allt hvad som kan befaras är, att ma chinen stadnar af brist på päpasslighet. Det var sanning i högsta grad anmärkningsvärdt att äskåde I dess rörelser, hvarvid tanken återfördes på den mensk hga andedrägten; man bemärkte nemligen huru luf ten insöps och ätergafs af machinen, med förlust lik väl af dess värma, hvilken qvarstannar medelst der sä kallade Regeneratorn, ett snillrikt inrättad kärl, som utgör, sä att säga, sjelfva machinens bjert kammare. Kapten Eriesson hade för afsigt att afsända der stora machinen till verldsexpositionen i London, me! fick densamma icke färdig tidigt nog. Han ditskic kade likväl en liten machin om 8 hästars kraft, hvil ken uppställdes mera för att leda allmänhetens upp märksamhet på sjelfva saken och säsom en förelö pare till den större. Den var dock aldrig i gäng ; emedan ingen eld fick begagnas i expositionsrummen Kapten Eriesson ernar nu läta förfärdiga nästa ma I chin för anbringande ä fartyg och saken kommer di att yttertigare bära vittne om dess användbarhet samt blifva ailmänneligen känd. Jag hörde uppfin Inaren med serdeles tillfredsställelse yttra att, när ha nästa gäng reser till England, kommer detta att sk slå ett Caloric-fartyg. (Undert. G. Sibbern.) ) Enligt kapten Eriestons uppgift är ätgängen a kol för en machin af 100 hästars kraft endas 8 IV i timman. Upplysningar om Aftonbladets budget. oo Piaba mm ms