Aftonbladet – 19 december 1851, sida 2

kraft al hommerskollegii kungörelse den 16 Decem-l ber förklarad tilläten. (P. T.) RDR Om kapten Ericssons atmosferiska machin. Vi nämnde i gårdagsbladet, efter en notis i Posttidningen, att enligt ett bref till herr statsministern för utrikesärenderna från Kongl. Maj:ts chargå daffaires i Förenta Staterna hr Sibbern, denne sistnämnde haft tillfälle se en machin af hr kapten Ericssons nya uppfinning att frambringa drifkraft medelst atmosferisk luft i stället för ånga, och att denna stora uppfinning nu verkligen kan anses fullt lyckad, hvarjemte Posttidningen lofvade ytterligare upplysningar härom. Det är så mycket angenämare för oss att inhemta detta lyckliga resultat, som Aftonbladets förläggare redan för ett par månader sedan, under sitt vistande i London, uti ett bref till redaktionen angående industriexpositionen, infördt i N:o 230 för den 4 Oktober, fästade uppmärksamheten på kapten Ericssons ifrågavarande uppfinning, såsom i brefskrifvarens tanka det märkvärdigaste af allt som fanns på expositionen. Vi tillåta oss sällan att aftrycka hvad som en gång förut stått att läsa i Aftonbladet, men med afseende på denna frågas synnerliga intresse tage vi oss nu friheten reproducera ett kort stycke af nämnde bref, hvarest i afseende på de machiner, som äro ämnade till frambringande at drifkraft, förekommer följande: Främst häribland fäster sig vär nyfikenhet af flere skäl vid en pä amerikanska afdelningen befintlig, prydlig och väl polerad machin, kallad the caloric engine, bäde derföre att uppfinnaren ech tillverkaren är en vär landsman, kapten Ericsson, en broder till öfverste Eriesson, och emedan denna maehin går ut på att lösa en alldeles ny uppgift inom mekanikens omräde. Det är tilläfventyrs blott kändt af ett mindre antal, att kapten Ericsson, redan innan han utflyttade frän fäderneslandet, för nära 30 är sedan, umgicks med den tankan, att kunna ersätta ängkraften säsom drifkraft, genom begagnande af upphettad atmosferisk luft i dess ställe, och att han redan dä hade uppgjort planen till en maehin för att ästadkomma detta. Försöket lyckades äfven i tbeorien; men hade olägenheten med sig, att intet materiel ville hålla ständ emot hettan, så att machinen snart var förstörd eller kom i olag. En annan skulle snart blifvit afskräckt af denna erfarenhet, men detta var icke fallet med kapten Eriesson. Han har lefvat för siv ide och arbetat i nära trettio är på dess utveckling och bringande till praktisk användbarhet. Nu har han, som nyss nämndes, skickat en sädan machin till expositionen, och det säges att han snart ämnar sända en annan till Europa, hvilken skall göra tjenst för 100 hästkrafter. Det vackra arbetet stär der till vissa delar af sitt yttre nägot liknande en ängmachin, men ännu utgörande en gäta för äskädaren, till dess uppfinnaren sjelf kommer, då man kan helsa honom med orden i visan: Herr kapten! sätt machinen i gäng — herr kapten!s Men ideen är i hög grad storartad, ty den gär ut på ingenting mindre, än att kunna ästadkomma samma kraft som ängmachinerna med ätgäång af en tiondedel af det bränsle, som dessa medtaga, och att kunna undvara all den tyngd, och alla de besvärligheter, som vattnet i ängpannorna och dess anskaftande nu förorsakar, och kommer säledes i flera afseenden, om den lyekas, att göra en total revolution i allt det maehineri som begagnas till drifkraft, serdeles för sjöfarten. Det är naturligtvis ännu för tidigt att kunna yttra nägot bestämdt om värdet af denna uppfinning; men en man af sä eminent praktisk skicklighet som br Eriesson, om än enthusiast, är likväl hvarken en tom visionär eller en charlatan, och sänder icke en i stort komplett utarbetad machin till verldsexpositionen, utan att veta hvad han gör. Vi tillstå således att vi tro på den stora uppfinningens verklighet — och hvilken framtid för industrien ligger då icke gömd i det snilleverk, som denna machin innefattar. Hvilket hedrande och sällsynt mod har ieke erfordrats, att med den klara blieken in i framtiden att en ide skall lyckas, offra ett fjerdedels sekel på öfvervinnandet af de materiella svärigheterna — och hvilken seger slutligen att lyckas, icke så mycket att intaga ett rum bredvid eller framför Fulton och Watt och Arkwright och Jacquard i efterverldens minne, men att hafra åstadkommit något som leder till sädane storartade resultater för all industri. De af Posttidningen lofvade närmare upplysningarne om kapten Ericssons machin följde också i går. De innehålla väl ingenting i detalj om machinens sammansättning, men en del af berättelsen från hr Sibbern är likväl mycket intressant, hufvudsakligen derföre, ati den lemnar en öfvertygelse derom, att det lyckats hr Ericssons mekaniska snille att lösa ett af de svåraste problemer man kan tänka sig inom den tekniska vetenskapen, och som. i fall, såsom vi hoppas, sättet för idgens användande är så pass enkelt, att machinen kan begagnas för industriella behof i stort, vid fabriker eller för sjöfart, snart kommer att göra en revolution i afseende på användandet af mekanisk kraft, större än verlden hittills någonsin bevittnat, och lemna en vinst, som, genom den besparing i bränsle, hvilken dervid kan erhållas, öfvergår all uppskattning och är mera värd än upptäckten af ett nytt Kalifornien. Detta sista kan låta öfverdrifvet. men är det visst icke; ty om man beräknar, at! fem sjettedelar komma att besparas af allt de! kol och all den ved, som nu åtgår för allc ångmachiner i hela verlden, och man i afseende på sjöfarten särskildt dertill lägger vinsten af allt det utrymme i fartyg, som nu uppteges för att inrymma den behöfliliga stön