Aftonbladet – 19 december 1851, sida 2

PO PR SVE BV RA NN gå. Fråga lärer vara om hr Billmans engagerande vid ofkapellet, hvarpå man desto förr torde kunna hopas, som han dervid lärer fästat ganska billiga vilor. Kåren skulle uti hr B. ej blott vinna en ut-; närkt virtuos, utan ock en ripienist, som under ett lerärigt tjenstgörande vid Leipziger Gewandbauskenerterna under Mendelssohns ledning förvärfvat sin rkestervana. H. KE. H. Prins Gustaf bevistade soiren. —u— le EE OO HANDELS-UNDERRATTELSER. VEXELKURSER, noterade å STOCKHOLMS Börs Fredagen d. 49 Dec. l4 .ondon 42: 6, k. k.; 49: 9 å 492: 4, 90 d. d. Iamburg 1303, å 130!4, k. s.; 430, 53 d. d.; 42934, 451: 4991),, 67 d. d.; 1291, å 129, 90 d. d. Paris 23!, å 23!3, k. s; 23, E0 d. d. tersburg 91!,, k. s.; 90, 30 d d. Löpenhamn 65, 8 d. d. På London verkade de lägre noteringarne i Hamvurg att vär kurs gick lägre och att omsättningen tog fart, hvaremot H.Bko endast rönte mättlig remiteringslust. Kurser å Svenska Obligationer. Hamburg d. 12 Dee. Köpare. Säljare. -— re 49, Bruksegares Hypotheksobl. . . — 96 1v, Östgötha d:o 1846 — 93!,. 49, Smålands do 1849 — 9314.) s Wermlands d:o 1851 — 93. 49, Örebro d:o 1851 — 93. 4, Götheborgs d:o 1851 — 9253. ) HAMBURG da. 12 Dee. Paris 5 m 4188!,, k. s.487!, -— London ö m. 43. ö!,, k. s. 13. 63,. — Amsterdam 2 m. 55. 55. k. s. 55. 40. : AMSTERDAM d. 8 Dec. Hamburg s. 5 93!,,, 2 m. 34. 76. — London s. 44. 775,,, 2 m. 44. 70. — Paris 2 m. 55. 625,,, s. 56. PARIS d. 9 Dec. Amsterdam 4 m. 213, 5 m. 21034. — . Hamburg 4 m. 4853,, 5 m. 1845, — London 4 m. 25 00, 5 m. 24. 2, I LONDON d. 9 Dec. Amsterdam 11. 48!, å YV,;; 11. 17. — Paris 95. 20. — Hamburg 453. 40. Stoekholms Börs den 19 December. I afseende å varuhandeln i allmänhet mäste vi till det mesta åberopa vär förra berättelse, och få endast omnämna, att vär marknad snarare visar en större overksamhet än vi då hade anledning att bemärka,1 och äfven seglationen är nu så utan all besydenhet, ehuru segelleden ännu är öppen, att endast 2—3 fartyg hit anländt sedan förliden post, lastade med spanmäl. Deremot är ingen exportaflastning för handen och de flesta i vår hamn befintliga fartyg hafva nu aftacklat, för att vinterligga. Spanmål och Bränvin in 10co: Affärerna fortfara, att uteslutande omfatta loeebehofven och markuaden är i allmänhet flau. HVETE har oss veterligt ej varit föremål för ens smärre partiaffärer och noteras nära nog nominelt å 16—26 rdr efter qvalite. RÅG: vid ganska sparsam försäljning betingades för antaglig Uplands vara 13 rår 24 sk. och för bättre inländsk qvalit 14 rdr 24 sk. under det att man i torghandeln ej hemtade högre pris än 13 a 14 rdr; i följd häraf fordras ännu fåfängt 18 rdr pr tunna för utländsk räg. KORN, hvaraf änyo e;a 3000 tunnor inkommit, är på det hela särdeles trögsäldt och afläts sednast villigt å 13 rdr 12 sk. på tid för 6-radig skänsk skörd, medan 2-radigt dito utbjudes å 14 rdr och d:o utändskt å 14 rdr 24 sk. ehuru utan köplust. ÄRTER noteras oförändadt ä 14—17 rdr efter godhet med knapp afsättning ooh HAFRA är tillgängligt från vind äa 7 rdr 24 till 7 rdr 36 sk. fastän utan anmärkningsvärd försäljning. BRÄNVIN hade äfven under sednare dagarne temligen trög försäljning, och affärsställningen är nära nog flau; färskt betaltes emellertid vid förefallande köpslut med 39 sk., sjögammalt med 39:7,— 40 sk. och gammalt med 417, sk. . På leverans RÅG pr våren var i dag lätteligen att tillgå å 17 rdr, men hade i allmänhet ingen efterfrägan till högre pris än 16 rdr 36 sk. KORN pr vären häller sig deremot temligen uppe; dock visade sig såljarne, efter ingängen af dagens ordinarie post, mera villiga att aflåta å 12 rdr 36 sk. Nägon omsättning lärer emellertid ej kommit till ständ. BRANVIN: äfven i denna artikel förmärktes en särdeles stillhet, och under det att tilgång yppades pr vintermånaderna å 40!, sk., har endast noägon ringa försäljaing egt rum pr vären å 43 sk., pr Juni å 44, —44), sk., pr Juli å 457,, pr Aug. å 467, lech pr Sept. å 47!,—47 sk. Innan vi gå öfver till ett referat af nuvarande marknadsförhällanden i kolonialartiklar kuuna vi ej uraktläta att änyo päkalla en allmännare uppmärksamhet för nägra ganska betänkliga missförhällanden inom detailhandeln på platsen, som, derest de ohejdadt få fortfara, otvifvelaktligen komma att undergräfva minuthandelskärens existens, och i följd derai äfven bota att tillskynda grosshandelsklassen känbara förluster. Det lärer nämligen hos de flesta handels medlemmar på stället, vara i friskt minne hurusom vissa minutörer ända till för en 3—4 mänader sedan täflade med hvarandra om, att för allmänheten offentligen annonsera till salu i detail alla sorter kolonialoch andra varor till priser så läga, att de snärare underän öfverstego partinoteringarme. Från åtskilliga häll riktades nu rättvisa anmärkningar mot ett dylikt, för all ärlig handel ruinerande förfarande, och bemälde hrr annonsörer behagade derefter att en tid bortåt afbryta de föga samvetsgranna operationer hvarmed de sökt att i massa fänga kunder. Men när man nu af de dagliga tidningarne finner, att de änyo, börja fortsätta nämnde annonseringar och på ett sätt, att man förgäfves i parti söker upphandla hvarjehanda artiklar till de priser hvartill herrarne i minut utbjuda desamma, så är det klart att öfriga minutörer, omöjligt kunna hålla stånd mot en dylik omsättningsmethod och således hotas att gå under i trots af all ospord omtanka, redlighet och sträfvan. Man skall måhända invända att det för en handlande ej bär sig i längden att sälja sina varor till unlerpris och att följaktligen de omnämnde annonsör rerne ej gerna böra kuuna påräkna nägot särdeles långvarigt välde; men det kan emellertid blifva tillräckligt långvarigt för att rubba mängfaldiga andra andra minutörers bergning och soliditet, och importörerne skola då ej kunna undgå att drabbas af drysa förluster. Med ett ord; ställningen är nu sådan, att nägra få trottsande detaillister helt ogeneradt förklaradt säväl minutsom grosshandeln i en art belägringstillstånd och obekymrade om egen framtid, äfas att förstöra en hel medborgarklass, existens. Ty, åt vara att bemälde annonsörer ej på det hela ersjuda allmänheten bättre, men väl sämre varor än andra handlande, sä undanhälles dock visserligen en ipplysning derom i deras priskuranter, och yrkesbrölerna mäste tills vidare par la foree des choses hälla samma noteringar för. goda varor, säframt ej deras vandel skall upphöra. Det skulle, törhända slutligen xunna anmäörkas att allmänheten ej har nägon skada af att konkurensen blir så fri och ut dridgad som möjligt och att det ju vore en ren fördel för kunderna, derest alla varupriser kunde nedsättas ll hälften eller fjerdedelen af deras värde, ragr