Aftonbladet – 13 december 1851, sida 1

afva lemnat oanmärkt, blef likasom cen ljustråle för den store konstnärns ider, och hans itkast var uppgiordt: Utmattade af en tryckande Hetta voro del lorentinska soldaterna som bist sysselsatte; ned att bada sig uti Arnofloden, då Pisanerne astigt giorde ett utfall. Vid åsynen af fienlen, ropas till vapen, alla råka uti en förfärig förvirring, somliga fatta haifnskna sina ger, under det att andra 1 brådskan göra de! nest förtviflade försök att på sina våta kropvar pådraga kläderna. Trumman går, otåligret och förtvillan stå målade uti dessa olyck ige soldaters ansigten som icke kunna uppvinna sina fanor, Förevisandet af detta mästerstycke verkade; om ett trollslag på den tidens störste konstvärer, hvilka vid åsynen deraf funno sig beagne af en stum häpnad. Från Italiens alla; lelar tillströmmade menniskor för att beunIra, studera och kopiera denna målning. San sallo, Ghirlandajo, Granacci, Andrea del Suto, nsovino, Rosso, Perrino del Vaga och Raalla, både gubbar och barn, mäöjde sina hufvuden för tare, som med ett enda tare och fir len ovfverträllei gv I ättesteg hunnit gränsen för det sublima der: 3ud säger till konstnärn: Här skall du stanna. Jag låter Benvenuto Cellini tala; ty det var anledning af denna målning, hvilken Cellini! Jikhet med alla andra kopierat, som der 1 Torregiani ansåg lämpligt att skryt ned sin iömska våldsbrogd. i ; Så länge denna målning finnes till,, säger Jellini ordgrannt uti sina anteckningar, skall len vara en skola för verlden. Ehuru den gudomlig al Angelo sedermera mit båfven Juli stora kapell, har fan hkväl jcke ler. td inl hiltten at deu talang som han ser uti detta masterstycke, som utgör sjelfva slanspunkten af hans arbeten.s ornt TTT