Aftonbladet – 11 december 1851, sida 2

var, men i Bologna hotades han med dolkstygn. Han återvände nu till sitt fådernesland, som njöt ett ögonblicks lugn efter stormen. Man antager att det var vid denna tid som han förfärdigade en liten Sanct Johannes och en sofvande Amor, på hvilken egaren afbröt ena armen, hvarefter han utgaf den för antik. Skälmstycket lyckades och den mystifierade var denna gång en kardina!, som med tvåhundrade dukater betalte ett stympadt bildhuggeriarbete, för hvilket han icke hade velat gifva någonting om han vetat att det varit af den moderna skolan. Det bör likväl anmärkas, att konstnären af denna summa icke fick mer än trettio fcus, ty han hade sålt bilden såsom sitt eget arbete, och allt guld i verlden skulle dessutom icke kunnat förmå Michael Angelo att på detta sätt stympa sitt eget arvete. Men hans eminens fick med skäl plikta ör sin lust att vilja agera kännare. Emellerid äro detta slags kännare alltid högst välkomna för konstschackrare. Genom en besynnerlig tillfällighet råkade Michael Angelo, under det han med pennan ecknade en hand, som ännu är i behåll, att ör en vän till kardinalen berätta, att han orfirdigat den lilla statyen, hvilken hans emiens köpt ur andra hand såsom antik. Förånad öfver denna utomordentliga upptäckt ch förtjust öfver den unge mannens talang. fvertalade kardinalens vän Michael Angelo I uw medfölja tiil Rom, der det icke skull) omma att fattas tillfillen till arbete äfvensom l. tt blifva känd. Konstnären emottog anbudet ch knappt hade han satt foten inom denl: viga stadens murar, förrän beställningar öf. ertlödade från alla håll och hans namn re-: an var i ryktets mun. Det första arbete han förfärdigade var en! acchus åt Giacomo Gadi, uppställd i galle