Aftonbladet – 10 december 1851, sida 2

Ett lyckligt parti! Novell af Emilie Carlen. Stockholm, Rylander. Ett lyckligt parti! utropade hela verlden, då förlofningen eklaterades emellan Wilhelm A., ende sonen till fältkamrer A., ägare af ninst en half million, och Victorine H., enda lottern till den bottenrike grosshandlaren H. Såsom ofta, var dock verldens dom äfven vid letta tillfälle något på villspår. I grunden idla naturer, hade de båda unga makarne, gerom den förderfvade uppfostran, som oförstånliga, rika föräldrar ofta skänka sina barn, blifvit, den ena en i förtid blaserad, lefnadstrött ing man, utan verksamhetshåg, utan intresse ör någonting i verlden, utan förmåga att rädda sig undan öfverflödets demon: ledsnaden; den ndra en tillgjord, förkonstlad varelse, hvars rela rigtning var vänd till ytan, till skenet, i tället för till verkligheten, och som derför i in mans ögon framstod såsom en gås. — Jet befanns dock snart, att de båda föräldravaren, som på beräkning tillställt partiet eme:an sina barn, för att bereda deras ,lyckar, ;msesidigt lurat hvarandra, ty fältkamrern var ika bankruttmessig som grosshandlaren, och ;fverflödets bortskämda barn befunno sig snari lldeles på bar backe. Men slumrande krafer vaknade hos dem båda, först hos den inga qvinnan, och sedermera äfven hos manen. Efter svåra pröfningar började de ära känna arbetets lycka, slöto sig närmare ill hvarandra, lärde att älska hvarandra, och Blefvo sålunda i verkligheten nett lyckligt parti, huru verlden nu kanske dömde annorlunda. ! Sådant är i största korthet innehållet af lenna lilla novell, xhvars enkelhet, yttrar örfattarinnan, bäst bevisar att den ej är dikad,. Grundämnet är godt, och med Emilie Varlens förmåga att teckna karakterer och skilIra situationer inser man lätt, att berättelsen ej lott är en värdefull, utan ock en ganska unlerhållande läsning. Boken är utstyrd i elegant yttre och försedd ned några medelmåttiga plancher.