Aftonbladet – 9 december 1851, sida 1

ig gällande, för hvilkaa generalen måste gifra vika. Till följd af denna händelse talar man om lera generalstabs-officesrares afsked, men hbittills är endast de Caslegjas officiell. sÖfverstarne för flera af nationalgardets legioner stodo likaledes på vwvippen att begära afsked, såsom t. ex. generalerna Gourgaud, de Bar, Lauriston och Guilhem, Perrot sjelf har likväl öfvertalat dem: att afstå från en sådan afsigt. Emellertid försäkrar man, att gereral Carrelet, befälhafvare för den parisiska livisionen, skall få general Bourjolly till efterrädare. I Börsen-Halles reforat från Paris af den 30 Nov. berättas, om anledningen till general Perrots afsättning, att Elysge misstänkt honom för att vara Changarnier tillgifven. Viyra, den nye stabschefen, skildras deremot såsom en ifrig partigängare, Lvilken inom sin legion försökt åstadkomma en demonstration till förmån för utrikesministern Turgot, hvilken en tid ansågs bestämd att blifva Perrois efterträdare såsom högsta befälhafvare öfver nationalgardet. I nyssnämnde tidning läses vidare: Vid ett hos general Cavaignac i de dagar hållet sammanträde, som bevistades af generalerna Le Flö, Pedau, Lamoriciere med fiera andra medlemmar af majoriteten och oppositionen, väcktes fråga om en stalskupps raöjlighet. De närvarande monarkisterna försäkrade sig hafva fått vinkar derom att antagandet af ansvarighetslagen kunde anses såsom dagen för statskuppens utförande. På alla sidor ville man hafva bevis, som naturligtvis icke kunde presteras, ehuru man lofvade hvsrandra att med det snaraste anskaffa sådana. Ord föllo om revolution, om nödvändigheten af en diktatur. Antydningar fattades icke, att diktaturen borde uppdragas åt general Oavaignac. Cavaignac förklarade, att han i det fall, att grundlagen och republiken hotades rtmed fara, vore beredd att strida för den. Vid midnattstiden åtskildes sällskapet; men generalerna Cavaignac, Larmoriciere, Bedeau och Changarnier förblefvo tillsåmmans framemot kl. 3. . Det nämndes i går att äfven statsrådet blifvit upplöst. Denna myndighet — Le Conseil dEtat — som ingalunda får förblandas jued ministeren, hade troligen ådragit sig presidenten Bonapartes misshag derigeuom att den i r0publikansk anda granskat lagförslaget om tegeringschefens och dess agenters ansyvarighet, hvilket lagförslag Elyste omöjligen kunde förlika sig med. Den myndighet som i Frankrike kallas statsråd (Conseil dEtatyy skall bestå af 40 statsråder (Conseillers äEtat); som blifvit utsedda af natiohalförsanalingen, af 24 maitres des requetes, 24 auditörer, eÅ generalsekreterare och en secreteraire des Oontentieux. Statsrådet har alltid republikens vicepresident till ordförande och består af tre sektioner: 1:o för lagstiftning; 2:0 för förvaltning eh 3:o för tvistefrågor (aftaires des contentieux.) Det nu upplösta stadsrådet bestod af män sådana som Vivien, Macarel, de Cormenin, iJ. Boulay (de la Meurthe), ! ulatignier, Bous,singault, Charles Cuvier, iforace Say, Har ;vin, Dunoyer, Carteret, de Jouvencel, Mars chand m. fl. Mot slutet af November månad hade: regerItingen till prefekterna närmast Pris utfärdat ett cirkulär med befallning, Au de i departementerna liggande trupper skulle hållas be--!redde till den 30 November. Äfven jern-. v vägsdirektörerna påstås hafva fått order att hålla allt i ordning för trupptransporter. 1! Republikens vice-president Boulay (de la I Meurthe) har den 29 November vid ett besök, ) på en verkstad hållit ett tal till arbetarne och I bland annat yttrat: å ;Mina vänner! Jag har kännt många filan. troper, upprigtiga och icke upprigtiga; men r aldrig har jag funniit ett hjerta, hvilket haft större kärlek till awbetarne och upprigtigare befattat sig med förbättrande: sf deras ställs ning, än Louis Nappoleons.x -) Den 29 Novembeer fortsatte nationalförsamlingen debatten orm den Tyon-Avignonska jernvägen, sedan maan dagea förut beslutat öf2 verlemna den åt ettt privat bolag. Regeringens proposition com en direkt koncession strandade mot ett ffråa venstra sidan utgånget amendement, åsyfttande allmän konkurrens, . hvilket blef antagett med 460 röster mot 186. Detta gjorde emelldertid att diskussionen bär1lom mäste afstanna,, till dess cit nytt konces-Isionssystem blifvit i detalj utarbetadt, -) Derefter förekom tredje och sista öfverlägg.ningen om kommumnal-vallagen. Sisom vilIl kor för va:kompetensen bibehölls den tyäåriga Ibosättningstiden, sedan ett smendement, ut;gånget från en koalition af vaga högåra och republikaner, åsyfttande ait nedsötta den behöfliga bosättningsttiden till ett år, blifvit förkastad med ganska liten majoritet. sel Legitimisten de Tinguy har med obetydlig ra förändring förnyat en i Iuvudsaken för al väckt motion derom ar de 24 generalråden -alvid vissa utomordentliga fall skulle konstituera sig till regeringen. ml Leo de Laborde har den 29 November :e formligen väckt motion om Frankrikes återf-) gång till den legitima monarkien. Presidennten Dupin vägrade mottaga denna motion; f-såsom varande grundlags idrig. ol En Rananartistisk renprosentant. vid namn