Aftonbladet – 1 december 1851, sida 3

gifter 5340 rår 12 sk. 6 r., och i räntemedel 475 dr 26 sk. 4 r. eller tillsammans 14,837 rdr 44 sk. ; r., hvadan, då ärets utgifter uppgätt till 4072 rdr ; sk. 8 r., tillgängen vid ärets slut utgjorde 10,765 dr 35 sk. 10 r., deri dock äfven inberäknadt ett emnadt förskott till den pågäende sjömätningen af 414 rdr; att ibland utgifterna jemväl förekommit flöning till en uppsyningsman med 827 rdr, äfvenom en utbetald ärlig tillökning af 300 rdr i chefens ör sjömätningen kaptenlöjtnant E. Warbergs aflöing, med förbindelse för honom att biträda direkionen med lotsinrättningens ordnande på sjön; att ;fvannämnde förskott till mätningen uppkommit dergenom, att mätningskostnaden vissa är öfverstigit tatsanslaget dertill, hvarföre direktionen varit nödakad att af seglationsfonden fylla bristen, på sätt i ongl. brefvet den 2 Februari och den 7 Maj 1844 ir stadgadt, utan att, säsom samma kongl. bref medvifva, äterfå förskottet af följande ärsanslag, enär letta varit otillräckligt till arbetskostnaden, som anetts böra i första rummet gäldas; att detta förskott tterligare stigit är 1850 och nu utgjorde 3810 rdr 0 sk. 9 r.; att innevarande ärs statsanslag till sjönätningen otvifvelaktigt äfven, efter hvad direktioen förmodade, komme att till arbetets fulländande utgå; äfvensom att seglationsafgifterna icke fortfaande kunde päräknas uppgå till belopp, hvartill de ir 1849 stigit, samt slutligen, att utgifterna med varje af de sednare ären ökat sig, till följd af dels ya prickars och märkens tillkomst i den män mätvingen fortgätt, dels förhöjda aflöningar och arfvoder ill en del lotsar och prickhällare, dels ock derigenom att direktionen, som erfarit att den för uppsigen ä seglationsanstalterna på Wenern antagne uppsyningsman icke medhunnit att med erforderlig nogyrannhet fullgöra denna uppsigt, tillvägabragt anställ. ningen förlidet är af en flottans officer säsom lotsche! i berörde sjö, emot 500 rdrs arfvode af seglationsfonden, samt vidtagit ätgärd om en underofficers a lottans kommendering till förrättande, under innevarande ärs seglationstid, af uppsyningsmanstjenst, med aflöning af fondens tillgängar; förklarande diektionen, hvad beträffade frägan i hvad män seglationsafgifterna kunna vara att päräkna vid befälhaf. vareoch de tvä uppsyningsmanstjensternas tillsättning, äfvensom i fräga om organisationen af en lotsnrättning ä de genom Götha kanal förenade insjöar samt Wenern och Götha elf, att ifrågavarande utgifer, sedan kostnaderne för fyrars och sjömärkens unlerhällande samt aflöningar till lotsar och prickhälare med flere blifvit bestridde, böra, i direktionens tanka, användas till ästadkommande af en utaf behof päkallad ökad och förbättrad uppsigt ä nämnde sä kxerhetsanstalter på Wenern; anseende direktionen, händelse af en nu förekommande förändrad reglering af lotsoch säkerhetsinrättningarne på denna sjö samt af kontrollerna derå, sig, till bevakande af de. ras rätt, som medelst seglationsafgifteroa bekosta alla de, till segelfartens betryggande ä sjön, der be fintliga anstalter, pligtig att till iakttagande dervic göra förbehåll derom: att den genom Kongl. Maj:t: ofvanäberopade nädiga bref af är 1813 fastställd: taxa ä seglationsafgifterna icke varder förhöjd; at de sjöfarande icke må blifva förbundne att alltid begagna lots; samt att, i fall af öfverskott ä berörde fgifter, sedan de kostnader blifvit bestridda, som böra gäldas, detsamma mä förräntas för kommande behof, jemte beredande af framtida nedsättning : lessa afgifter. Kongl. förvaltningen har för egen del anfört: at let öfverskott af 1743 rdr 30 sk. 9 r. hvarmed inkomsterna är 1849 öfverstigit utgifterna, visade, at seglationsafgifterna vid en reglering lemna tillgång till aflöning ät i 1813 ärs kongl. bref omförmälde er befälbafvare och två uppsyningsmän, utan att fonder för mycket anlitas, samt att förvaltningen föröfrigt, lika med direktionen för segelfartens befrämjande funnit samma fond böra besparas för tillfälliga behof samt äfven ansett sig böra biträda direktionens fram ställning om bibehällande af taxan å seglationsafgif terna, äfvensom frihet att begagna lots eller icke så vidt dessa begge vilkor läta sig förena med der reglering af säkerhetsanstalterne för seglationen pi Wenern, som kan af Kongl. Maj:t peslutas. I anledning häraf har Kongl. Maj:t, då, enligt 3: punkten af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 24 No vember 1813, rörande seglationens förbättrande p: sjön Wenern, seglationsafgifter blifvit för denna sj fastställde, till beredande af en säker fond för ärliga aflöningars bestridande, samt underhället af fyrbäka? och andra för sjöfartens säkerhet erforderliga inrätt ningar, funnit den ärliga underhällskostnaden för den fyrbåk, hvars uppförande ä Dalbolandet blifvit beslutad, väl egentligen tillhöra seglationsfondens utgifter, sä vidt de dertill lemna tillgäng; men dä kostnaderna för en nödig befunnen utvidgad tillsyn å seglationsanstalterna i Wenern, helst vid den, de sednare ären verkställda, mätningen af denna sjö, nya prickar och andra sjömärken, enligt hvad upplyst blifvit, tillkommit, hädanefter torde i högre män taga seglationsfondens tillgångar i anspråk, bar Kongl. Maj:t under den 18 Juni d. ä. pröfvat godt bifalla, att den ärliga underhällskostnaden för ofvannämnde fyrbäk, upptagen, enligt nådigt bref den 1 Februari sistlidet år, till S00 rdr, må, efter det bäkens byggnad blifvi fullbordad, tills vidare af förhandvarande lotsoch fyringsmedel bestridas; förständigande Kongl. Maj: direktionen för segelfartens befrämjande ä sjön We nern att, sedan denna sjös mätning innevarande ä blifvit fullbordad, samt erfarenhet vunnits om der nfiytelse ä seglationens säkerhet derstädes, som bliifvit en följd af dels den nybyggda nya fyren, dels de . sednare tider tillkomna nya prickar och andra märsen, till Kongl. Maj:t inkomma med uppgift om de itgärder, hvilka vidare må kunna vara för ändamäets vinnande — en mera betryggad seglation — att vidtaga, hvarefter Kongl. Maj:t vill besluta hvad rörer befälhafvares och tillsyningsmäns anställande i och för seglationsanstalterna på Wenern,. Litterainr,