ska, skulle nu höras; men emot honom hade H. jäf att anföra, emedan han uppfostrat gossen från dess spädaste barndom. Carlstedt, hörd, hade dock ingenting af vigt att upplysa. Nu företeddes ytterligare eit mordvapen och diverse eftekter, som af kronolänsman Mellin jemte poliskonstapel Jakobsson blifvit vid ytterligare verkställd visitation i H:s bostad anträftade. Hoffstedt päst.l, att han begagnat allt till mekanik, och begärde endast få hälla auktion på sin till 2000 rdr värderade boksamling, hvarom han hänvistes att hos fogatca göra anmälan. Mälet remitterades derefter till doms. — Ekbornska silfveraffären 1 cvar till ytterligare ransakning inför Södra Wedbo häradsrätt onsdagen och thorsdagen i förra veckan. Fru Ekborn blef först afhörd. Hon uppgaf, att hon aldrig haft nägon kunskap om sin mans handel med silfver, vidare än att, då hon förliden sommar reste ät Stockholm, lemnade E. henne nägra bitar hopsmäldt silfver, omkring 30 lod, för att deraf och af ett par gamla matskedar låta göra 6 nya dylika. Härefter blef Ekborn förekallad, och afgaf säsom svar på domhafvandens upp maning att fullständigt uppgifva allt hvad han i saken kände, ett skriftligt anförande, som dock fögs inneböll i sak. På domhafvandens frågor erhöllos de upplysningar, att E. för Nejs son Carl August utgitvit ett prestbetyg, deri denne kallas snickaren Carl Johan August Winblad, född 1824 (i stället för 1823 som är C. A. Nejs födelseår); att E. ganska v visste, det C. A. Nej icke är snickare; att förre sol. daten Lif begagnat sig af detta betyg säsom sitt oc! i Carlskrona tagit värfning vid marinregementet; at Lif under namnet Winblad haft korrespondens met E. under vistandet i Carlskrona, och från konom er hällit penningeremisser; att Carl August Nej befinne: häktad ä Kalmar slott för stöld af bräder, 0. s. v. Vittnesförhör företogs med icke mindre än nägra oci tjugu personer, de flesta inkallade af E. i afsigt at intyga, det gratialisten Nej i flera är handlat mec silfver. Flera af vittnena intygade verkligen dette förhållande; men nägra, som varit i tjenst hos E. berättade tillika, att gratialisten Nej under loppet a förlidet är nästan hvarje vecka och stundom fer: gänger i veckan besökt E. i dess bostad och ofta för derifräån än bränsin och än spanmäl, utan att de set om Nej ditfört något silfver eller annat. Bit vittne Carl i Bygdäs, berättade att hon sommaren 1849 a! rättaren Gustaf Pettersson i Saxemäla och dennes broder arrendatorn Samuel Pettersson derstädes san Carl August Nej, som då var i tjenst hos Gustaf Pet tersson, mottagit dem gemensamt tillhörigt silfver omkring 22 lod, deraf 12 lod nedsmält i ena och. lod i en annan tacka, samt 5 lod utgörande foten a en kalk, öfver hvars utseende vittnet inför rätter gjorde ritning. Af detta silfver förfärdigade vittne beslag till tre sjöskumspipor. Nägon tid derefte: bade vittnet fätt uppdrag af bonden Anders Jonsson Rättelsebo att åt honom förfårdiga ätskilliga persed lar af en silfvertacka om 12 lod. Gustaf Pettersson som förut i mälet vittnat, men förtegat nyssnämnde förhällande, blef nu äter förekallad, och uppgaf, at det silfver, som i Saxemäla lemnats ät Carl i Bygdäs blifvit ditfördt af gratialisten Nej och lemnadt till den nes son; men som Gustaf Pettersson i öfrigt gaf und vikande svar och, oaktadt domhafvanden erinrade ho nom om edens vigt, ej kunde förmäs att tala oför täckt, och samma förhällande egde rum med hans broder Samuel, blefvo begge hänvisade att hos sir själasörjare taga undervisning i sin kristendom och om vädan af mened, samt å er inställa sig vid näst: ransakning, som utsattes till den 19 instundande De. cember. — Deltagandet för Ekborn tycks hafva afJsvalnat, ithy att han denna gäng icke, såsom sist fick begagna enskildt rum till fängelse, utan mäste hälla till godo att dela Ekesjö stads häkte med dt sex andra fångar, som för ransaknings undergäendt ditförts från länshäktet. (P. T.) BERIKTIGANDE. Den i gärdagens Aftonblad, bland Rättegångsoc! Polissaker, upptagna berättelse, att tvenne fånga: rymt från Långholmen, är väl sann; men ej frår i straff. fängelset, utan vfrän dervarande kronohäökte. Den här förlagde bevakningskommendering kan, cf ter hvad upplyst blifvit, ej tilläggas den ringaste för. .summelse härvid. Straffoch arbetsfängelset ä Längholmen den 29 Nov. 1851. 503 Carl Ekenstjerna. I t. f. kommendant.