Aftonbladet – 29 november 1851, sida 2

ännedom Jag har om nationerna, kan Jag ned all säkerhet säga hvad den praktiska följlen skall blifva af hvad man nu begynt. (Forts. följer.) UTRIKES. Med ångfartyget Swithiod i går ankommen post och den i natt ankomna södra snällposten hafve vi erhåliit de felande Hamburgeridningar för den 19 dennes, samt tidningar från Paris af den 20, Brissel den 21, samt Hamburg d. 22 dennes. Köpenhamnstidningarne gå till och med tisdagsmorgon. DANMARK. I den konselj, som åter hölls på söndagseft. m. lärer ministeren definitivt kommit till det resultat, att Ständer-institutionen skall komma att återställas i hertigdömet Slesvig. Detta sker för att gå tyska stormakternas af Ryssland understödda fordringar till mötes. Genom detta medgifvande synes regeringen anse sig vinna tid och låta erfarenheten visa, att denna institution icke förmår motsvara omständigheternas kraf; hvaraf den möjligen, utan störande af europeiska freden, skulle kunna i framtiden genomföra ordnandet af en bättre öfverensstämmelse i alla landsdelarnes inbördes förhållanden. Emellertid tros det, att en partiel ministers förändring blifver en följd af detta beslut, och att det inom riksdagen kommer att framkalla mycken obelåtenhet. Berl. Tidningen förmodar att ministrarne i tisdags och onsdags skulle yttra sig i begge thingen angående denna sak, som hotar att blifva en lifsfråga för danska staten. SPANIEN. i Senaten har enhälligt beslutat att Ebrofloden, bör göras segelbar. Regeringen anser de s.j, k. carlistiska banden i Catalonien endast varal röfvarband och icke hafva någon politisk be-l: tydelse. Cortes skola hemförlofvas under drottningens förlossning och det troddes att ministeören skulle begagna detta tillfälle att få deras bifall till uppbörden af skatterna för nästk. år, i enlighet med den framlagda budgeten,l emedan omständigheterna icke göra en offent-l. lig diskussion öfver budgetens speciella punkter möjlig (2) Rykten kringlöpa i följd deraf, att man fråd vissa håll eftersträfvar återinförandet af envälde; men detta synes vara osannolikt. r?p? SS Öu TE CC MAMA MM MM: AA M WW AM MAR rr 5 AFA A RH RAR MR a AA KN —-— FRANKRIKE. Den 18 dennes, dagen efter omröstningen om questorernas förslag, höll Louis Napoleon en stor revy på Marsfältet, hvarest han mottogs med ropet: Lefve republiken! Lefve presidenten! Ned med royalisternal!o En tidning anmärker, att polisen emot sin vana icke arresterade flera personer, som roade: Lefve den demokratiska republiken!zs STORBRITANNIEN. Adresser till utrikesministern lord Palmerston ifrån Finsbury och Islington, uttryckande undertecknarnes tacksamhet i anledning af lordens bemödanden för Kossuths befrielse ur fångenskapen, blefvo den 18 November öfverlemnade till lorden, genom en deputation, sedan han förut, på förfrågan, förklarat sig beredd att emottaga deputationen. Sedan adresserna blifvit upplästa, tog lord Palmerston till ordet och yttrade att han funne sig mycket smickrad öfver erkännandet af hans bemödanden i folkfrihetens intresse till förmån för de nationer, som sakna denna frihet. Brittiska folket känner t. ex. styrelsens deltagande för Ungern. Men naturligtvis kunde man icke vilja begära af talaren, att han, organen för Hennes Maj:ts regering, hvilken står i vänskapliga förhållanden med de i adresserna omnämnda utrikes makterna (Österrike och Ryssland) skulle instämma uti vissa i adresserna begagnade uttryck. Det länder honom emedlertid till stor tillfredsställelse, att han kunnat medverka att lemna bistånd åt de patriotiske Ungrare och Polackar, hvilka utan brittisk bemedling otvifvelaktigt skulle blifvit dömde till lifstidsfängelse, och nödgats offra sin frihet, om ej sitt lif, för deras lands sjelfIständighet. Men äfvån genom den styrelsen