Aftonbladet – 26 november 1851, sida 1

Hesp. varualsandare erhalla, vid tillsagelse I boden, plan öfver Paketvaguens turer under vintern samt Frakt-taxa rr NE Ng br äNnn Kossutbs verldshistoriska kallelse. Om man afser från Kossuths politiska meningar och hans enskilda öden, återstår såsom en genom hela hans offentliga bana bekräftad sanning, att han utöfvat ett ganska stort inflytande på sina landsmän. Rienzis makt. Cromwells uppkomst till väldet, Bonapartes upphöjelse, äro icke mera utomordentliga än den företeelsen, att en landtadvokat blir styresman öfver det feodala, aristokratiska och kejserliga Ungern, och i sådan egenskap afsätter Habsburgska husct och för en tid med framgång uthåller striden mot Österrikes och Rysslands förenade krigsmakt. :Detnederlag, som han slutligen led genom afunden och förräderiet, hindrade icke hans landsmän i allmänhet att blifva honom trogna och trogna den sak ,hän försvarat. Ingen annan har uppnått en sådan öfverlägsenhet under de sednaste hvälfningarne i Europa, icke ens under den första franska revolutionen. Trappstegen till Napoleons thron utgjordes af de föregående väldenas spillror — han klef upp på den svindlande höjden blott genom år af krigiska ansträngningar och talrika segrar. Söker man någonting jemnförligt med Kossuths uppstigande, så måste man se sig om i Turkiets europeiska eller asiatiska provinser, deren fanatisk dervisch eller svärmande mollah stundom tänder enthusiasmen hos de okunniga invånarne och kommer Stambuls sultan att darra på sin thron. Men fastän Kossuth affägsnats ifrån Ungern, har hans tjusningsmakt öfver sina landsmän icke försvunnit, om den ens blifvit försvagad, om den icke snarare blifvit förökad genom hans landsflykt. Hvad han har uträttat eller uraktlåtit liknar andra anförares åtgärder eller åsidosättanden; men mannen sjelf qvarstår som ett under. Man har jemfört hans tal med Filippikerna och honom sjelf följaktligen med Demosthenes; men den atheniensiske vältalarens konst, utöfvad bland några jemnförelsevis få stadsinvånare och riktad mot en ensam man, var inskränkt, vid sidan af Kossuths. Genom sina ord och sin penna är han samtidens märkvärdigaste man. I England har han vid hvarje nytt uppträdande väckt ny förvåning, genom sin förmåga att afpassa sitt språk och sitt framställningssätt efter sina åhörares bildning och lefnadsförhållanden. Man -skulle öra honom en orättvisa om man sade att an, i sitt tal till den ofantliga arbetaredeputationen vid Copenhagenhouse) visade sig lika förtrogen med sina åhörares föreställningssätt eller vädjade lika skickligt till deras förhoppningar, farhågor och fördomar, som Feargus Ö Connor eller Hume gjort; han öfverträffade dessa folktalare ganska mycket. Hopen hänförde han, men hans hänförande ord låta äfven läsa sig med beundran af de mest bildade, under det att de nyssnämnda alarnes bländande och populära föredrag finras vid läsningen tråkiga eller osmakliga, äfven f dem som beundrat dem vid afhörandet. Sedan han hållit detta tal, har hans adress ill Förenta Staternas medborgare äfven blifvit sänd i Europa, och vid genomläsningen deraf nåste man erkänna omöjligheten att författa vägonting mera egnadt att intressera Nord.merikanarne för Ungern och att förmå dem vistå detta lands intressen. I denna märkvärdiga urkund ger han först n öfversigt i sammandrag at den ungerska triden, framhåller ungrarnes sträfvanden och torsinthet och tillägger sedan: Amerikas frie medborgare! Från edra häfler, likasom från hoppets stjerna i midnattsnörkret, hemtade vi vårt sjelfförtroende och år beslutsamhet under den allvarsamma pröfingens ovissa dagar. Mottagen denna förlaring på mina landsmäns vägnar, såsom en ärd af tacksamhet. Och du, ädla folk, som röfvades värdigt att af Allmakten utses till tt efterdöme för verlden huru friheten måste örtjenas, huru den bör eröfras och begagas — du skall helt visst icke neka att Ungarne, ehuru svagare och ehuru mindre lyckiga i följd af det gamla europeiska samhällets örderfvande inverkan, äro värdige att likna ig, och att du skulle med tillfredsställelse e din ärorika flaggas stjernor tindra kring len ungerska vapensköldens dubbelkors. När lespotismen kastade stridshandsken åt oss och ppnade det blodiga kriget, var det vid den ) Se A. B. n:o 267.